SÖK
MENY
Vägen till full sysselsättning och bättre arbetsliv
I mitt arbete som grundskolelärare för elever med NPF ser jag svårigheterna att komma in på andra stadiets utbildning. Det här är förbättrat i Finland tack vare att andra stadiet är obligatoriskt. Det bör bli så också på Åland. Jag är även ordförande för Ung resurs och arbetar därtill som stödperson. Här får jag en tydlig bild av svårigheterna ungdomarna har att nå ut till arbetslivet.
Alla ska få möjlighet till heltidsarbete och ofrivilligt deltidsarbete ska minskas. För att lyckas genomföra det behöver arbetsgivarnas skyldighet till heltidsarbete öka. Samtidigt som detta sker behöver möjligheten att arbeta öka både baserat på ens förmåga och vilja i större utsträckning.
Jag ser många människor på Åland som skulle klara ett ”riktigt” arbete, men som istället är inom sysselsättning. Det är resursslöseri som vårt samhälle inte har råd med. På Åland är det framför allt de stora kommunerna och landskapet som borde skapa betydligt fler ”enklare arbeten”. Till exempel underhållsarbete, lokalvård, parkvård, socialt umgänge inom omsorg och äldre. En plats inom sysselsättning kostar mellan 30 000 – 50 000 euro per år och klient. Om vi tänker på mervärdet för individen, dess anhöriga och samhället i stort räknar du snabbt hem de handledartjänster som skulle behövas i en sådan satsning.
Jag vill även förbättra och förenkla möjligheterna för de partiellt arbetsföra och personer med funktionsvariationer att komma in i arbetslivet på olika sätt. Genom att till exempel förenkla förutsättningarna för att nå arbetslivet såsom till exempel Jobbkanalen Ab gör i Finland (Finlands regering beslutade att skapa en ny målinriktad och affärsverksamhetsbaserad aktör i Finland på övergångsarbetsmarknaden. Avsikten med bolaget är att stärka möjligheterna för partiellt arbetsföra personer och andra i utsatt ställning att övergå till den öppna arbetsmarknaden genom att erbjuda ett subventionerat arbete samt den utbildning och annat sådant stöd som behövs för att de ska kunna övergå till den öppna arbetsmarknaden).
Jämställdhet och jämlikhet är basen i Socialdemokratin. För samma och likvärdigt arbete ska samma lön betalas. De kvinnodominerade yrkena ligger tyvärr långt efter. Det här är den huvudsakliga orsaken till att för få män arbetar i den sociala sektorn. Jag har själv arbetat inom kvinnodominerade branscher hela mitt liv. En bredare variation där både kvinnor och män inte väljer bort yrken på grund av lön är viktigt för ett jämställt samhälle. Ett jämställdhetsprogram bör utarbetas och med hjälp av trepartsförhandlingar skapar vi ett lönejämställdhetsprogram som sträcker sig över flera mandatperioder.
På familjevänliga arbetsplatser beaktas arbetarnas livssituationer och behov. Tid ska ges för föräldrar att hinna med till exempel utvecklingssamtal, hälsogranskningar och övrigt som hör familjelivet till. Det viktigaste här är individuella lösningar då familjer är väldigt olika och har därmed olika livssituationer. Om en arbetare står utan familj och behöver hjälp inom till exempel vården måste samhället kliva in och stödja personen efter behov. Arbetstagaren ska ha rätt till förkortad arbetstid om deras livssituation kräver det.
Arbetslivet bör även bli mer flexibelt. En samordning där man kan arbeta upp till den procent man klarar av och vill gör så man orkar mer i arbetet och arbetshälsan ökar. Familjernas vardag och föräldraskap stöds på så sätt för att skapa en mer familjevänlig arbetskultur. Distansarbete behöver möjliggöras i än högre grad.
HENRIK LÖTHMAN (S)
