SÖK
MENY
Vårdreformen påverkar även Åland indirekt
Klockan 01:06 natten till lördagen tweetade Juha Sipilä och Alexander Stubb att social- och hälsovårdsreformen är löst. En och en halv dags regeringskris var över. Regeringskrisen kom som en blixt från klarblå himmel.
Nog för att man vetat att samarbetet mellan Centern och Samlingspartiet inte fungerat smärtfritt, men att det skulle ha varit så illa att statsministern i direktsändning på torsdag kväll skulle hota att lämna in avskedsansökan om man inte under natten nådde en överenskommelse, visste ingen.
Bågen spändes mycket hårt när krisen eskalerade och det är nog många saker som både sagts och tänkts under krisens timmar som nu kommer lämna spår i samarbetet framöver. Det är inte bra. För Finland behöver en funktionsduglig regering. Vilken var då den utlösande faktorn? Jo, brist på förtroende mellan regeringspartierna när ingångna överenskommelser inte höll samt att preliminära förslag läckte ut.
Att det skulle bli spänt kring den här frågan var ingen överraskning. Social- och hälsovårdsreformen är ett enormt projekt som redan tidigare regeringar har försökt – och misslyckats – med. Reformens mål är att garantera en bättre likvärdig vård för finländarna utan att öka på skattetrycket samtidigt som man ska spara tre miljarder euro. Det är ingen liten målsättning.
För att göra detta kommer socialvården och primärvården att lyftas bort från kommunerna till 15 nya vårdproducerade områden. I riket, till skillnad från på Åland, är det nämligen kommunerna som ännu ansvarar för vården. Så reformen innebär alltså att man på ett sätt organiserar det lite som vi har det på Åland idag samtidigt som man också genomför KST. Sen är det i och för sig viktigt att komma ihåg att de finländska kommunerna är betydligt större än de åländska.
Hur ska det då kunna bli billigare? På flera håll i landet kommer sjukhusavdelningar (såsom BB och andra avdelningar) läggas ner och centraliseras. Det är hur kraftig den centraliseringen ska vara som huvudstriden bl.a. har handlat om.
Jag är oerhört glad att Åland, tack vare självstyrelsen, inte behöver vara med och göra den här reformen. Det är klart att en reform behövs för att spara pengar då statens finanser är under stor press. Men det är väldigt svårt att trygga det småskaliga samhällets intressen i en sådan här gigantisk sifferövning. Även om vi på Åland upplever ÅHS som en enormt stor organisation så är ÅHS en mycket liten enhet i ett finskt perspektiv. Det är just de små enheterna som nu är i farozonen på fastlandet.
Ekenäs (som servade Västra Nyland) har redan tidigare blivit av med sitt BB. Borgå (en stad med 50 000 invånare som servar Östra Nyland) lär nu finnas på bli-av-med-BB-hotlistan. Vasa (med 70 000 invånare och 180 000 invånare i landskapet) är också i farozonen att få sitt sjukhus nedgraderat. De här sjukhusen är inte bara lokala sjukhus, utan är också sjukhus som fungerar på svenska. Om Österbottningarna behöver åka till Seinäjoki i stället för till Vasa kommer deras service i högre grad bli på finska.
Det här känns inte bra och jag hoppas att regeringen allvarligt tar med de språkliga aspekterna då man nu utformar reformen i praktiken. För det är också viktigt att nylänningar, åbolänningar och österbottningar får vård på svenska Då man är som allra svagast, då man är sjuk, måste man kunna få vård på sitt modersmål. Vi måste dock vara tacksamma för vår självstyrelse och att vi har besluten om vården i egna händer.
Påverkar reformen då alls oss? Jo, i allra högsta grad indirekt och det gäller framförallt finansieringen av reformen. En finansieringsmodell som övervägts är att gett de nya vårdområdena möjlighet att ta in egna skatter. Den modellen kunde bli ödesdiger för Åland eftersom staten då skulle minska sitt skatteuttag för att låta vårdområdena ta ut en egen sjukvårdsskatt. Eftersom klumpsumman bara beräknas på statens skatt skulle avräkningsgrunden då minska. En sådan modell skulle innebära ett akut behov av att se över klumpsummans nivå. Statsministern sa i torsdags att man inte kommer gå inför den här modellen.
I stället är det troligt att man kommer finansiera vårdområdena via statsbudgeten och det kan i sin tur ha andra konsekvenser. Om det innebär att Finlands kommuner kommer sänka sin skatt och staten öka sin skatt för att finansiera vårdområdena kan det också innebära att avräkningsbeloppet för klumpsumman stiger.
Från åländsk sida har vi länge sagt att en översyn av klumpsumman behövs eftersom den befinner sig på ett sluttande plan då den inte beaktar befolkningsökning och andra ändringar. Det är vi som har drivit den saken från åländsk sida. Men, om statens inkomster ökar genom den här reformen kommer finansministeriet också ha ett större intresse i den här frågan.
Den saken bestäms i förlängningen av hur långt statsandelarna räcker för att finansiera reformen. Vårdreformen är en viktig fråga att följa också från åländsk sida då både finansieringen och andra saker indirekt kommer påverka oss.
I dag måndag presenterar regeringen reformens upplägg.
Mats Löfström
Riksdagsledamot
