SÖK
MENY
Varför finns Ålands kommunförbund?
Det verkar minsann som Ålands kommunförbund (ÅK) och Ålands landskapsregering (LR) är två kommunicerande kärl, där ÅK tagit rollen som en penningssökande lobbyist och LR öppnar penningkranarna i den takt ÅK så önskar.
Hur vi långsiktigt tryggar vår gemensamma välfärd verkar ingendera part speciellt bekymrad över. Det är ett verklighetsfrånvänt sätt att möta utmaningar där underskott tydligen skall lösas via skattehöjningar.
Det är enbart den offentliga sektorn som kan bortse från effektiviseringsåtgärder och nya sätt att sköta verksamheter på – istället förlitar man sig på större skatteuttag samt skuldsättning av ålänningarna genom banklån.
Jag är inte förvånad, så här har det alltid sett ut och så här ser det fortfarande ut idag.
Låt oss vara överens om följande: kommunernas situation just nu har inte uppstått i ett vakuum, men försnabbats av pandemin. De åländska kommunernas samlade underskott för 2019 var cirka 10 miljoner euro, vilket är ett facit på konsekvenserna av de senaste mandatperiodernas otillräckliga politik.
Jag har under flera år blivit varse om att ÅK och undertecknad ser helt olika på utvecklingen av det åländska kommunfältet, denna åsiktsklyfta verkar utan tvivel öka. Jag anser att ÅK har kastat in handduken och verkar enbart se ytterligare landskapsstöd som enda utväg för att lindra kommunernas sviktande ekonomi. I Ålandstidningen intervjuas ÅK gällande kommunernas ekonomiska utmaningar i ljuset av coronapandemin.
Intervjun gör mig fundersam. Varför finns Ålands kommunförbund?
Det är enligt mig en berättigad fråga som bör kompletteras med: varför är ÅK negativt inställda till strukturella förändringar?
Ett av svaren finns antagligen att finna i självbevarelsedriften. Det är ett givet beteende att en organisation som ÅK förespråkar skattehöjningar före nya moderna strukturer; ivrigt påhejade av LR.
JOHN HOLMBERG
LAGTINGSLEDAMOT (LIB)
