SÖK
MENY
Varför högre krav än resten av landet?
ÅHS styrelse har infört ett krav på att vårdpersonal ska skriva ett prov i läkemedelshantering. Provet är giltigt i fem år, sedan ska det göras på nytt.
ÅHS styrelse har i sitt beslut från 2018 hänvisat till Landskapslag ( 2011: 114) om hälso-och sjukvård vilken reglerar bland annat om kvalitet och patientsäkerhet. I brist på direktiv elller anvisningar från landskapsregeringen har ÅHS styrelse valt att använda sig av finska social-och hälsovårdsministeriets handboks rekommendation om patientsäkerhet. Kuopio universitet har fått i uppdrag att ta fram ett test gällande läkemedelshantering i syfte att förbättra patientsäkerheten.
Testet är inte på något sätt obligatoriskt för att upprätthålla sin legitimation. Det finns inget sådant krav från Valvira som är instansen som godkänner och registrerar ens utbildning.
Jag kollade senast då jag anmälde mig till frivillig vaccinerare att jag fanns i registret.
ÅHS har däremot lagt till ett eget extra krav för delar av sin vårdpersonal, det räcker alltså inte enbart att ha sin legitimation, det vill säga sin utbildning.
För att få jobba inom ÅHS har man infört ett extra krav, ett godkänt prov i läkemedelshantering. Om man inte har ett sådant godkänt prov får man inte jobba inom ÅHS.
Patientsäkerheten sägs vara motivet. Syftet är gott. Att patienter få rätt dos av ordinerad medicin är naturligtvis viktigt.
Men att göra det på det viset man beslutat om känns fel. Fel mot erfaren, kunnig personal som noggrant skött sitt arbete under fler decennier, utan anmärkningar. Alla vill göra rätt. Trots det kan det förstås gå fel någon gång. Sådant rapporteras och gås igenom.
Vidareutbildning i syfte att stärka sin yrkesidentitet och -kompetens har säkert ingen emot men det måste finnas något mått av behovsprövning. För att vidareutbildningen ska vara motiverad ska den vara riktad och relevant. Sättet man nu beslutat om har personal reagerat emot och det måste ledningen ta till sig. Det kallas arbetsplatsdemokrati. De som ifrågasätter och kommer med andra förslag ska inte mötas av obehag eller trakasserier för att man ifrågasätter.
En annan sak jag funderat på är varför detta tydligen endast gäller viss vårdpersonal. Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare till exempel är de som ordinerar medicin till sina patienter. Varför ska inte de genomgå en kontinuerlig förkovran gällande läkemedelshantering i ljuset av patientsäkerheten. Det finns fler intressanta studier gällande övermedicinering eller överanvändning av mediciner särskilt hos äldre.
I tidigare nämnda finska handbok finns även de yrkesgrupperna inom vården uppräknade.
Vi ska vara rädda om vår personal inom vården likväl som den inom omsorgen.
De är värda vår uppskattning. Att lägga ytterligare börda på lågavlönade mestadels kvinnor är fel. Det måste gå att hitta sätt att säkra patientsäkerheten på ett mer lämpligt och anpassat sätt än det vi ser idag.
Beslutet har även stor betydelse för tillgången till vikarier. Många som gått i pension har varit villiga att hjälpa till och ställt upp och arbetat under toppar eller tider då mer personal behövs. Inte minst under pandemiåren. Vi har inte råd med en flykt av kompetent och erfaren personal till närliggande regioner där deras färdigheter uppskattas.
GUN-MARI LINDHOLM
SVAR PÅ INSÄNDARE:
ÅHS-styrelsen fattade under förra mandatperioden (21.9.2018) ett beslut om kvalitetssäkring av vårdpersonals kunskap i läkemedelshantering. Den exakta beslutstexten från 2018 lyder så här: ”ÅHS styrelse besluter att personal som deltar i läkemedelshantering ska ha ett i kraft varande läkemedelstillstånd. Läkemedelstillståndet är i kraft i 5 år.” 2018 års beslut växte fram under åren 2013-2018 då det pågick ett arbete inom ÅHS för att ta fram en praxis där det är möjligt att påvisa kunskap i läkemedelshantering.
Varför har vi då alls krav på läkemedelstillstånd? Som skribenten själv skriver så handlar detta om patientsäkerhet, alla ska kunna känna sig trygga som patienter på ÅHS, trygga i att den som hanterar läkemedel har uppdaterad kunskap. Den övervakande myndigheten Valvira har en stark rekommendation om att tillstånd för läkemedelshantering behövs för att trygga för en patientsäker läkemedelshantering. Den här rekommendationen anses inte vara nåt märkligt och följs också i andra sjukvårdsdistrikt. Att helt slopa kravet på läkemedelshantering kan vi göra men tror personligen det vore olyckligt för vårt samhälle, Åland löper då risk att på längre sikt bli en fristad för dem som inte kan eller vill upprätthålla sin kunskap om läkemedel. Däremot finns inget som helst krav på att det måste vara just det webbaserade verktyget LOVe som används, det går att kritisera och det går att ändra.
LOVe finns på svenska, men översättningen har varit bristfällig. Bristerna har påtalats från ÅHS’ sida. Om bristerna kvarstår så kommer det att bli aktuellt att överväga andra medel för att nå målen. LOVe-tenter har genomförts 2018 och under 2023. Nu dröjer det alltså fem år tills det på nytt är dags att säkerställa att kunskapen på läkemedelshantering finns inom organisationen, det betyder att ledningsgruppen nu har cirka fyra år på sig att överväga på om LOVe verkligen är rätt verktyg, om det finns något bättre sätt som målet kunde nås på och om kravet möjligen kunde differentieras enligt yrkesgrupp. Ansvaret för det rent praktiska kring läkemedelsloven och vilka verktyg som används sköts av ledningsgruppen, styrelsen har sen ett övergripande ansvar att säkra upp att kvaliteten på vården hålls.
Det som i insändaren antyds om vikariesituationen stämmer inte. Tillgången på vikarier (både erfarna och yngre) är god och går just nu i riktning mot ännu bättre, ÅHS har ett mycket gott utbud på bra vikarier vilket skapar goda förutsättningar för att leverera vård till ålänningarna. Vi har även en stabil situation med ordinarie personal, med gott om sökanden till lediganslagna tjänster.
WILLE VALVE
STYRELSEORDFÖRANDE FÖR ÅHS
