Landskapsregeringen har just beslutat att överlämna ett lagförslag om höjd landskapsandel för äldreomsorg till lagtinget.

För den som inte känner till det så finns det ett antal uppgiftsbaserade landskapsandelar som var och en är utformad för att stödja kommuner i relation till hur mycket serviceproduktion kommunen har inom respektive uppgift. I klartext ersätts kommunen med en viss peng per elev/klient/invånare beroende på vilken servicetyp det är.

Som var och en kan förstå har kommunerna olika servicebehov beroende på sin befolkningssammansättning. Exempelvis har en kommun som har en ung befolkning höga kostnader inom barnomsorg och skola medan en kommun som har en äldre befolkning har mer kostnader för äldreomsorg.

Grundtanken i hela landskapsandelssystemet är att det ska utjämna skillnaderna mellan kommunernas ekonomiska förutsättningar. Tanken är alltså att systemets olika parametrar är utformade så att det totalt sett ska ge kommunerna likvärdiga förutsättningar. Där man har mer kostnader ska man få högre ersättning.

Det är därför lite märkligt att landskapsregeringen nu går in för att ge ett tillskott genom att höja endast en enskild landskapsandel. Åtgärden kommer mest att gynna kommuner med en stor andel äldre medan kommuner som har en ung befolkning får relativt sett litet tillskott trots att dessa kommuner totalt sett har samma eller högre kostnadsmassa eftersom de istället har en mycket högre kostnad för skola och barnomsorg. I klartext missgynnas framförallt Lemland och Jomala av denna åtgärd. Om man jämför kommunernas andel av de två miljoner landskapsregeringen skjuter till med respektive kommuns andel av den totala befolkningen så framkommer att Lemland och Jomala får ungefär halva sin befolkningsandel av de nya två miljonerna medan vissa andra kommuner får upp till fem gånger sin befolkningsandel av pengarna. Proportionellt mot kommunens storlek får alltså vissa kommuner tio gånger mer i ökad landskapsandel än Lemland och Jomala.

Om man istället hade laddat barnomsorgen med två miljoner hade Lemland och Jomala varit på den sidan som tjänade på saken, då hade man fått 1,5-2 gånger sin befolkningsandel av pengarna. Man kan anta att andra kommuner med många äldre då med rätta hade tyckt att det vore orättvist.

Trots att systemet är utformat för att totalt sett ge likvärdiga förutsättningar så går landskapsregeringen nu alltså fram och skruvar på systemet så att den interna fördelningen ändras och kommuner med ung befolkning missgynnas.

Jag satt som sakkunnig i arbetsgruppen för att se över landskapsandelarna och framhöll där och framhåller nu att min åsikt är att man istället borde ha givit sig tid att i lugn och ro utreda hur systemet skall ändras för att över tid ge alla olika kommuntyper rättvisa verksamhetsbetingelser. Genom att förskjuta diskussionen till ”var” man ska stoppa in snabba två miljoner spär man oavsett var man stoppar in dem på orättvisan mellan kommunerna. Som vanligt var Jomala en av dem som drog det kortaste strået nu, men vem vet vem som missgynnas nästa gång? För kommunerna är långsiktig förutsägbarhet viktigt. Som tjänsteman anser jag att det vore bra om våra åländska lagtingspolitiker kunde sluta långsiktiga faktabaserade överenskommelser som ger kommunerna förutsägbarhet.

CHRISTIAN DREYER

KOMMUNDIREKTÖR I JOMALA KOMMUN

Mer läsning

IFK föll efter slarvig första minut i andra halvleken

2 800 ålänningar utvalda till hälsoenkät

Tung tradition av befälhavare