SÖK
MENY
Vätgas och vindkraft – replik till Gustafsson
I fredagens tidning kommenterar Anders Gustafsson min artikel om vätgas. Gustafsson är en ivrig anhängare av vindkraft och gillar inte mina synpunkter. Enligt EU-kommissionen skall hela EU gå över till vätgas som drivmedel där man inte kan använda ”grön” el. Vätgassatsningar subventioneras och det utvecklas motorer, som kan köras på vätgas. Bränsleceller för elproduktion använder också vätgas. Jag är mycket skeptisk till den här utvecklingen.
Vätgasen är naturligtvis färglös oberoende av produktionsmetod. Däremot används färgkodning beroende på hur den framställts. Den vanligaste metoden är så kallad ångreformering av metangas = naturgas. Resultatet blir vätgas och koldioxid (CO2), som släpps ut i atmosfären. Detta kallas grå vätgas och är billigast. Om man kan fånga in koldioxiden kallas det blå vätgas. En ny metod med upphettning till hög temperatur – pyrolys – innebär att kolet kan tas om hand i fast form. Vätgas med den här metoden kallas ”turkos”. Det finns en hel färgpalett för hur vägas produceras. Vad som är intressant är klimatpåverkan, energiåtgång och kostnad.
Vätgasproduktion med elektrolys av vatten kräver minst sju gånger mer energi än produktion ur naturgas. ExxonMobil bygger en stor anläggning för produktion av vätgas i Texas. Den sägs ta hand om 98 procent av kolet. Den blir mycket billigare än gas framställd med hjälp av vindkraft.
Det är sannolikt så att SF6 inte kommer att finnas i nya vindkraftverk efter 2026, men slutdatum är 2035. Gustafsson upprepar vindindustrins lögner om att det inte sprids mikroplast från vindkraftverk. Erosionen är så omfattande att den påverkar verkningsgraden och sänker elproduktionen från vindkraftverk. Det har tagits fram en robot, för att slipa och reparera blad! Varför har man gjort det? I en artikel av Leon Mishnaevsky och Kenneth Thomsen vid Roskilde Tekniska Universitet 2020 sägs att: ”… mindre skador, framförallt erosion av ytan, är största orsaken till oplanerade reparationer…” I publikationen ”Weather Guard” den 17 januari 2021 finns en artikel med rubriken ”Leading edge erosion: a big problem for wind turbine operators”. Leading edge = framkant. Det handlar alltså inte om några hundra gram plastpartiklar. Hur man skall kunna bygga över 100 meter långa blad i trä begriper jag inte. Varför har det inte gjorts tidigare?
Bullret från havsbaserade verk leds ner i havet genom tornen. Det är både hörbart och ohörbart infraljud. En stor del av havslevande djur och organismer påverkas av ljud. Buller från fartyg har konstaterats vara ett problem för livet i haven. Det är ändå inte ett konstant buller, vilket vindkraftverken kommer att alstra.
Varför offra pengar och miljö på slumpmässig elproduktion, som är så resurskrävande att man snart måste leta material i rymden!
JAN GRÖNSTRAND
