SÖK
MENY
Vem betalar för hemspråk?
Socialdemokraterna vill in i stadsfullmäktige för att arbeta för att hemspråksundervisning skall införas i Mariehamns skolor. I grundskollagen för landskapet Åland står att undervisningsspråket i våra skolor är svenska. Skall man införa hemspråksundervisning krävs en lagändring – vilken skall drivas av undervisningsministern i landskapsregeringen – som de senaste tre åren varit – en socialdemokrat!
Socialdemokraten Carina Aaltonen kritiserar centern för att vi inte arbetar för att hemspråksundervisning skall införas i våra grundskolor.
Hemspråk är det språk som talas i hemmiljö, när detta skiljer sig från det språk som i huvudsak talas ute i samhället. Hemspråksundervisning avser utveckla språkundervisningen på barnets språk men är inte avsett för de barn som pratar majoritetsspråket hemma – alltså inte för dem som hemma talar både svenska och ett annat språk, de sk tvåspråkiga.
Hemspråksundervisningen infördes i Sverige 1968 och har varit unikt i Sverige. Ingenstans inom EU erbjuds hemspråksundervisning. 1996 slopades hemspråksundervisningen även i Sverige och har ersatts av modersmålsundervisning. Hemspråksundervisning finns således inte heller i de finländska skolorna.
Den åländska läroplanen säger att alla har rätt till en intressant undervisning. När det gäller undervisning i finska står det i den åländska läroplanen att om tvåspråkiga elever väljer att läsa finska så ska eleverna bl. a läsa finsk litteratur, förbättra sina kunskaper i grammatik och i att skriva samt lära sig skilja på tal- och skriftspråk.
Det talas runt 40 olika språk på Åland i dag. Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Oavsett vart i världen vi åker så är alla kulturers grundläggande fundament språket. Behärskar man inte språket för att kunna bygga upp en hög livskvalité riskerar man att bli en andra klassens medborgare. En utveckling ingen vill ha. Det allra viktigaste är att alla inflyttande får en högklassig undervisning i det svenska språket.
Vill man som socialdemokraterna införa hemspråksundervisning som ett eget läroämne i skolorna måste man också vara klar med att det tär på skolans timresurs. Socialdemokraterna säger inte var man skall ta resurserna ifrån – större skolklasser? Höjda skatter? Medis? Idrotten?
Man säger heller ingenting om vilka språk och hur många språk som skall erbjudas – alla fyrtio eller skall etniska grupper behandlas olika?
På Åland erbjuds eleverna ett rikt utbud av språk. Engelska är obligatoriskt medan övriga språk är det frivilligt att studera.
Att man om man är begåvad med flera språk i familjen vill utveckla sitt ursprungliga modersmål, bibehålla kontakten med sina rötter och sin kultur, har vi stor förståelse för. Men att tillmötesgå alla önskemål om vad som skulle vara intressant att lära sig i skolan är däremot inte realistiskt. I dagens datavärld lär det finnas på internet fantastiska möjligheter som man inte heller skall förringa – bl. a. kan man skriva in sig i virtuella skolor och delta i undervisning på många olika språk.
Britt Lundberg ( c )
