SÖK
MENY
Vi är trygga i våra val av queer-förebilder
Arbetsgruppen för Åland 100 queer valde, med historisk expertis och god research ut de personer som skulle porträtteras i utställningen Människor och händelser i Ålands queerhistoria. Den gemensamma nämnaren för dessa personer är att de haft betydelse för queera personer på Åland. De som är med i utställningen bidrog till ett öppnare samhälle, de var förebilder. Det finns självklart fler personer som haft denna betydelse, men dessa elva personer utgör en början, och lyfts i samband med jubileumsåret Åland 100.
Regnbågsfyren tillfrågade de personer som lever idag, om de ville låta sig porträtteras. Samtliga svarade ja. De som inte längre lever kunde förstås inte tillfrågas, och vem annan, än personen själv, ger en rätten att ta ett sånt beslut? Vi skapar alla bilder av människor vi möter. Hur väl vi än känner någon kan vi inte säga att vår bild av denne är fullständig och hundra procent sann. Nya perspektiv och insikter tillkommer, vi blir aldrig “färdiga”. Och vem kan avgöra om en person haft påverkan på queera personers liv på Åland, om inte queerpersonerna själva?
Ingenstans i utställningen står Henrik Nylunds sexuella identitet, eller könsidentitet definierad. Henrik Nylund levde under en tid där homosexualitet var förbjudet och kunskapen om hbtqia mycket låg. Han föddes 1945, homosexualitet avkriminaliserades först 1971 i Finland. När Henrik Nylund dog 1982 var uppmaningsförbudet ännu i kraft, det lyftes först 1999 och gick ut på att en inte fick uppmuntra till homosexualitet genom att tex berätta om det. Ponera att Henrik Nylund var homosexuell (vilket vi ingenstans påstår att han var), som laglydig medborgare skulle han då inte kunnat berätta ens för sina närmaste om sin sexualitet (om han var homosexuell).
Hade undertecknade känt sig mer bekväma om den gemensamma nämnaren för de avporträtterade hade varit personer som haft betydelse för personers liv på Åland, istället för som nu; queera personers liv? Gör insändarskribenterna skillnad på folk och folk?
Anser insändarskribenterna det vara problematiskt att bidra till ett öppnare samhälle och att vara en förebild för queerpersoner?
Några namn på uppgiftslämnare ger vi självklart inte ut. Eva Nyberg borde, som journalist, veta att källor ska skyddas. Regnbågsfyren, liksom arbetsgruppen för Åland 100 queer är trygga med att urvalet personer som porträtteras är rätt. Dessa är de första sju porträtten, och vi hoppas i framtiden få möjlighet att presentera fler.
Insändarskribenterna avslutar med att skriva “Som det nu verkar har Regnbågsfyren lyft fram ett antal kända personer endast och enbart för att det passat föreningens syfte och för att stärka sin egen sak.”
Föreningens syfte och sak är att motarbeta diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Föreningen vill att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra på Åland. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter. Vad kan vara fult eller skamligt i det?
Utställningen Människor och händelser i Ålands queerhistoria visas på Mariehamns stadsbibliotek till och med lördag, 3 september.
SOFIA ENROS
ARBETSGRUPPEN FÖR ÅLAND 100 QUEER
REGNBÅGSFYREN RF
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
