SÖK
MENY
Vi gör alltid vårt bästa
”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nyans ledare samma kväll.
Jag, och jag tror många andra med mig, utbildade mig till socialarbetare för att jag ville hjälpa människor.
Med erfarenheten har jag lärt mig att tillräckligt med personal och ett modernt, strukturerat klientarbete där man ser till klientens faktiska behov och bemöter individen med respekt, kreativitet och söker lösningar tillsammans är nyckeln till ett välfungerande socialt arbete.
Som socialchef i Eckerö vet jag att det är så vi arbetar på socialkansliet. Jag och den verkligt duktiga personalen på socialkansliet i Eckerö jobbar för att hjälpa individer och familjer, barn, unga och äldre. Vi vill att kommuninvånarna i Eckerö ska känna att man kan vända sig till socialkansliet och bemötas med respekt.
Men sanningen är att det sociala arbetet är komplext.
Genom tiderna har många människor tyvärr känt sig dåligt bemötta eller upplevt att de inte har fått den hjälp de har behövt av socialvården.
Samhället har förändrats och socialvården med den. Idag arbetar vi på ett annat sätt, söker allt mer lösningar istället för problem. Lagstiftningen förbättras (och fördyrar för samhället – det behöver man komma ihåg, för någon (vi) ska betala), bemanningen är generellt sätt bättre och med bredare kompetens i kommunerna. I och med KST kommer man att arbeta mer specialiserat. Jag hoppas att där också kommer finnas tillräckligt med personal, för det är grundläggande för att servicen ska bli bra.
Men det löser inte alla utmaningar inom det sociala arbetet.
Det är vanligt att klienter begär service som inte finns att erbjuda inom socialvården – som finns någon annanstans eller kanske inte alls existerar i vårt samhälle. Det är lätt att säga att ”soc har ansvaret”.
Ibland fattar vi myndighetsbeslut som är mycket svåra för individen att hantera. Att utomstående blandar sig i familjesituationen känns aldrig bra. Många klienter blir oroliga, rädda till och med, särskilt inom barnskyddet. Och det förstår vi.
Och många av de klienter vi möter mår dåligt, har psykiskt illamående, bristande förmåga och svag självinsikt. En del klienter projicerar sina egna tillkortakommanden på socialarbetaren för att det gör det enklare att hantera. Det är mänskligt, men innebär att vi som socialarbetare ska klara av att hantera ilska och frustration riktad mot oss, ibland personliga förolämpningar, direkta hot eller som nu – kritik i media som vi inte kan bemöta på grund av tystnadsplikten. Vem som helst kan påstå vad som helst och även om vi vill förklara situationen och allt arbete som ligger bakom, så tillåter inte lagen oss att göra det.
Och förstås, ibland blir det vi gör bara inte bra. Det händer att man inte lyckas etablera en bra kontakt, att man gör misstag i den juridiska djungeln – eller att man bara har en dålig dag på jobbet.
Men vi gör alltid vårt bästa.
Ingen lämnas bostadslös utan att vi gör allt vi kan för att försöka ordna det. Ett tält är aldrig första alternativet. Jag önskar att det inte hade varit ett alternativ alls.
Vi bryr oss alltid om våra klienter.
Och ett härbärge på Åland skulle behövas. Hyresvärdar väljer själva vilka de tar emot och det utesluter samhällets svagaste.
JONNA GRANBERG
SOCIALCHEF
ECKERÖ KOMMUN
