SÖK
MENY
Vilka incitament leder till en ökad befolkning?
Det efterlyses insatser gällande befolkningstillväxten i våra västliga samhällen och även här på Åland finns det demografiska utmaningar. Som problemets lösning presenteras främst en ökad invandring för att kunna täcka behovet av kvalificerad arbetskraft och inbetalare i pensionssystemet.
Det kan förstås vara rimligt i vissa fall men ska inte bli det nya normala. Dessutom kan det inte vara särskilt ”solidariskt” mot fattigare länder om vi dränerar bort deras arbetskraft även de behöver.
Fokus ska istället ligga på frågan hur vi på hemmaplan kan uppnå en nivå av antalet nyfödda som kan motverka den demografiska trenden och bidra till mer befolkningstillväxt på lång sikt. Här är det viktigt att vi i all iver i arbetet för mångfald och för olika familjekonstellationer inte glömmer kärnfamiljen.
Här pratar vi valfriheten som gör att kvinnor och män har möjlighet att vara hemma med sina barn en längre tid utan väsentliga ekonomiska bortfall för familjen. Ekonomin är nämligen en avgörande faktor.
Sedan borde man kanske se över vilka olika incitament andra länder ger i frågan. Säkert leder inte alla förslag till ett önskat resultat och vissa är möjligtvis inte genomförbara på Åland på grund av ländernas olika förutsättningar. Men vi anser att blicken ska vara bred och fri från fördomar.
I Österrike satsar man på en ”familjebonus plus” som innehåller en reducerad skattelast för familjer upp till 1 500 euro per år och barn.
Tjeckien betalar ut ett relativt litet barnbidrag men ger pengar till familjen mellan 8 800–13 200 för yngsta barnet upp till fjärde livsåret.
Familjer i Italien får låna jordbruksmark från staten utan att betala någon hyra inom 20 år och får räntelöst bostadslån upp till 200 000 euro om fastigheten gränsar vid jordbruksland.
Mödrar som har tre barn ska inte betala inkomstskatt hela livet ut. Så är åtminstone planen som Ungern har utarbetat. Däremot får familjer med tre barn 90 procents rabatt för kollektivtrafiken och efter avdrag av alla förmåner betalar de bara 2 procent av inkomstskatten. Mödrar som vill stanna hemma med sina barn en längre tid får ett bidrag som motsvarar 70 procent av sista lönen i tre år. Barnomsorgen är gratis och från tredje barnet kan familjen njuta av 30 000 euro vid ett köp av en lägenhet.
Intressant är det faktum att Spanien som ger den minsta tillskottsvolymen även har den lägsta siffran nyfödda barn.
Förstås kan det vara så att alla dessa åtgärder ser bra ut på pappret men skiljer sig i praktiken i nämnda länder. Men vi tycker vi måste se på alla möjligheter hur vi klarar oss bäst för ”egen maskin”. Detta torde vara den lösningen som är mest ”hållbar” inte minst med tanke på våra äldre som kommer att bli tvungna jobba allt längre.
Källa: Die Welt.
RENÉ JANETZKO
KATJA JANETZKO
ANETTE LEHTINEN
STYRELSEN FÖR ÅLANDS KONSERVATIVA FÖRENING URD R.F.
