SÖK
MENY
Vill alla att hela Åland skall leva?
Vi vill att det skall finnas service, skolor och äldreomsorg runt om på Åland. Det garanteras så länge kommunerna har egna skattemedel för att finansiera och lokalisera service där den behövs. I annat fall centraliseras servicen till stora enheter och randområdena blir utan och successivt avfolkas.
Flera partier gick till val med att landskapsandelarna skulle återställas och kommunerna kompenseras för de merkostnader som nya lagar medför som den nya barnomsorgslagen och socialvårdslagen. Det enda partiet som drivit på frågan för att infria löftet är Ålands framtid.
Läser vi på sista raden hur mycket lanskapsandelar kommunerna haft för driften i det temporära bokslutet för år 2022 är det 35,4 miljoner jämför med valåret 2019 då var det 36 miljoner. Alltså en minskning trots att landskapet intäkter över samma tid ökat med cirka 50 miljoner.
Vi vill bevara den småskaliga kommunstrukturen och i stället utöka samarbetet mellan kommunerna.
De som ivrar över kommunsammanslagningar hävdar att dagens struktur är överbyråkratiserad och fördyrar servicen. Det finns ingen forskning som visar på att sammanslagningar sparar pengar, tvärtom. Det enda som sparar pengar är att ta bort mindre enheter som små skolor och dagisenheter, vilket medför att butiken försvinner och till slut de boende.
Som trovärdig politiker måste man vara transparent och med att detta blir resultatet av kommunreformer. Ålands Framtid motsätter sig tvångsreformer, vi ser ett mervärde i en levande landsbygd och skärgård.
I ett projekt framhålls att öar ska vara ”bobara”. Jag vill överföra målsättningen till våra små kommuner också på fasta Åland, att de skall vara just bobara. Tack, Christian Pleijel för idén.
Enligt vårt synsätt blir inte våra mindre kommuner bobara genom att ta bort makten och pengarna av innevånarna, tvärtom säkerställs detta genom att stärka kommunernas möjligheter till investeringar för att locka invånare och näringsidkare.
PEGGY ERIKSSON (ÅF)
MIKAEL SELANDER (ÅF)
