SÖK
MENY
Vill ge bredare perspektiv på köttätandet
Med anledning av ledaren som publicerades i Nya Åland den 10.7.2024 vill jag uppmärksamma det engagemang som vår näring ger upphov till. Det är positivt att vi värnar om vår miljö och våra konsumtionsmönster för livsmedel. Däremot vill jag ge ett bredare perspektiv än det ledarskribenten Matilda Johansson presenterade.
Att äta inhemskt kött har flera fördelar, från miljömässiga och ekonomiska aspekter till sociala och hälsomässiga fördelar. Här är några av de viktigaste:
Miljömässiga fördelar.
– Minskade koldioxidutsläpp: Transporten av mat står för en betydande del av de globala koldioxidutsläppen. Allt växande grönt binder koldioxid som en del av fotosyntesen, vilket innebär att ju mer vi odlar, desto mer koldioxid binds av våra jordbrukare.
– Hållbart jordbruk: Våra inhemska köttproducenter använder hållbara jordbruksmetoder som bidrar till att bevara jordens bördighet och biologiska mångfald. Detta inkluderar betesmarker som upprätthåller naturliga ekosystem.
Ekonomiska fördelar.
– Stöd till lokala bönder: Genom att köpa inhemskt kött stödjer konsumenterna lokala bönder och lantbrukare. Detta bidrar till en levande landsbygdsekonomi och hjälper till att bevara små familjejordbruk.
– Jobbskapande: En lokal köttindustri skapar arbetstillfällen inom produktion, förädling och distribution, vilket stärker den lokala ekonomin.
Sociala fördelar.
– Samhällsengagemang: Genom att köpa lokalt kan konsumenterna få bättre insikt i hur maten produceras och utveckla en starkare koppling till matens ursprung. Detta ökar medvetenheten om matens kvalitet och produktionsmetoder.
– Matkultur och traditioner: Inhemskt kött bidrar till att bevara och främja lokala matkulturer och kulinariska traditioner.
Hälsomässiga fördelar.
– Kvalitetskontroll: Inhemskt kött har striktare kvalitetskontroller, vilket innebär att konsumenterna får tillgång till säkrare och hälsosammare produkter. Detta syns bland annat i användningen av antibiotika. De foder som våra djur äter är till allra största del baserat på gräs.
– Färskare produkter: Lokalt producerat kött är ofta färskare eftersom det inte behöver transporteras långa sträckor. Färskt kött behåller sin näringsprofil bättre än kött som transporterats långa avstånd.
Jag anser att det är märkligt att Matilda Johansson blandar ihop begreppen kilogram, ton och antal djur. Detta kan skapa förvirring och ge en missvisande bild av volymerna. När hon bekräftar att det mest är fjäderfä som konsumeras, vilket inte ger lika stora utslag i kilogram som i antal, ges siffran självklart i antal stycken istället.
Vi behöver inte skapa debatter om huruvida vårt jordbruk är bra eller inte. Vi har rekommendationer för näringsintag och jag anser att vi kan känna oss trygga med det som landets experter har enats om att vara en hållbar konsumtion. Däremot önskar jag att när konsumenten väljer livsmedel, oberoende om det är ärtor eller kött, att man har insikten och kunskapen om vikten av att välja inhemskt.
BIRGITTA ERIKSSON-PAULSON
STYRELSEORDFÖRANDE ÅLANDS PRODUCENTFÖRBUND R.F
Nya Åland svarar:
Tack för din insändare!
Jag är helt enig med dig om att det bästa alternativet när man köper kött är att välja inhemskt och som jag skriver i ledaren finns det många positiva aspekter med djurhållning och även slaktdjur.
Det jag ville belysa med min ledare är att vi äter absurda mängder kött i Finland, oavsett inhemskt eller inte, och att konsumtionen faktiskt överskrider det rekommenderade ur både ett miljö- och ett hälsoperspektiv.
Anledningen till att jag även räknade upp antalet slaktade djur var för att jag ville belysa djuren som individer och att det är väldigt stora mängder levande varelser vi tar livet av varje år, oavsett om det är en stor ko eller en liten höna. De är inte bara slaktvikter på ett papper.
Matilda Johansson
