SÖK
MENY
Vindkraftsfonden – ett luftslott?
Finansinspektionen granskar nu bland annat ÅAB:s bostadsfond. Men hur är det med ÅAB:s vindkraftsfond? Borde den också granskas? När jag såg den historiska värdeutvecklingen så var den som ett rakt streck – upp. Det fick mig som ekonom att fundera. En kursutveckling på börsen är ju aldrig en rak linje. Den går som zic-zac upp och ner även under perioder av uppgång. Detta gäller på börsen och aktiefonder som består av börsnoterade aktier. Vindkraftsfonden består inte av aktier i noterade vindkraftsbolag utan av vindkraftverk. Värdet på dessa vindkraftverk fastställs två gånger per år av fonden själv enligt principer jag inte känner till.
Kan Carola Nilsson VD för Ålandsbanken Fondbolag Ab, som förvaltar fondbolagen förklara hur dessa värderingar fungerar? Hur kan fonden öka värdet på ”tillgångar som inte ens finns”. För bostadsfonder använder man väl utomstående mäklare för att fastställa marknadsvärdet?
Vindkraftverken i fonden är till största delen planerade eller under uppbyggnad. Hur kan då fonden få höja värdet på en pågående investering? Jag ser detta som en aktieemission innan ett bolag noteras på börsen. Enligt bokslutet 2023 var bara 1/3 av investeringarna klara.
Sedan finns det en resultatbunden avgift som är 20 procent av den avkastning som överstiger 7 procent p.a.! Alltså om fonden skriver upp värdet mer än 7 procent. Hur är detta möjligt? Vad säger fond-VD Carola Nilsson?
I en årsberättelse sägs att fonden höjde värdet av två orsaker. Inflationen hade gått upp och medelpriset på el hade stigit. Jag anser att detta är en felaktig tolkning/höjning. Om inflationen stiger så bör, enligt ekonomisk teori, börskursen/värdet gå ner – inte upp. Att elpriset går upp i medeltal är inte relevant för ett vindkraftverk. Fluktuationerna på elmarknaden har ökat då mer och mer vindkraftsel levererats. Priset går ner, ibland blir det negativt, då det blåser och priset går upp då det inte blåser. Det innebär att priset blir lägre då vindkraftverken kan leverera el och ett medelpris är inte relevant som grund för värdering av ett vindkraftverk.
En bild av den framtida lönsamheten på nya vindkraftverk kan man få från studier av nationalekonomen Christian Sundström och ekonomen Christian Steinbeck. De har analyserat 91% av alla svenska vindkraftverk för åren 2017-2023.
De visar att vindkraftverken är olönsamma och har en negativ kapitalavkastning om -31 % per år! De visar även att lönsamheten blir sämre och sämre för varje år och för varje år som ett vindkraftverk är i bruk. Hur kan då ÅAB:s vindkraftsfond höja värdet år efter år utan att produktionen ens startat? Är detta verkligen enligt regelverket?
ÅAB:s vindkraftsfond har offentligt informerat om ett samarbete med OX2 och planerade vindkraftsanläggningar till havs. Studier visar att vindkraftverk till havs har ännu fler utmaningar som leder till sämre lönsamhet. En värdering kan inte ske på basen av drömmar och fantasier utan måste ha sin grund i faktiska resultat annars riskerar värderingarna av en vindkraftsfond vara luftslott.
Borde inte fonden i sin värdering beakta de empiriska studierna, eller vad anser VD Carola Nilsson?
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Vi upplever att insändarens huvudsyfte är att sprida misstänksamhet på Åland i förhållande till vindkraft, inget annat. Ålandsbankens vindkraftsfond övervakas av Finansinspektionen och värderingen sköts av externa parter, inte av Ålandsbanken. All dokumentation om fonden finns att läsa på vår hemsida.
Carola Nilsson
Vd, Ålandsbanken Fondbolag Ab
