Hej då England

Krönikor

17:00 lördag, 2 juli, 2016

I dag är det en dryg vecka sedan britterna folkomröstade kring sitt medlemskap i EU. England kommer troligtvis att lämna Europeiska unionen. Premiärminister David Cameron meddelade att han inte längre vill leda Storbritannien. Nyhetsflödet fylldes av rubriker innehållande ”Brexit”.

Fyra dagar senare kom nästa brittiska nederlag. England spelade åttondelsfinal i fotbolls-EM. Island, det lilla nordiska landet söder om norra polcirkeln med drygt 300 000 invånare, stod för motståndet. Landet som mot alla odds gått längre i ett Europamästerska i fotboll än vad någon någonsin hade kunnat tänka sig. Bara det i sig var en skräll.

Matchen blev en dundrande tillställning där Manchester United-legendaren Wayne Rooney öppnade engelsmännens målkonto på straff i den 4:e matchminuten. Knappt 3 minuter senare kvitterade Island och då var matchen igång. Inte ens 20 minuter hann spelas innan islänningarna gjorde det igen, 2–1.

Ställningen höll matchen ut och jag tror inte att någon någonsin hade kunde ana det som hände den här gången heller. England, en av Europas största fotbollsnationer, var inte längre med och tampades om mästartiteln. Förbundskapten Roy Hogdson meddelade efteråt att han inte längre vill leda Englands fotbollslandslag.

I båda fallen, Brexit och Europamästerskapen, avgår ledarna för respektive grupp. Men det finns en skillnad.

I Storbritanniens folkomröstning var det britterna som sa sitt. Alla fick vara med och tycka till i ämnet, landets fortsatta relation till majoriteten av Europas länder, oberoende kunskap, erfarenheter eller bakgrund. Därefter utvisades också resultatet. Storbritannien vill lämna unionen.

I Europamästerskapen i fotboll var det landslagsspelarnas uppgift att visa vägen. De främsta och kunnigaste personerna i ämnet, att spela fotboll, avgjorde. Därefter utvisades resultatet. Englands spel i EM är över.

England levererade två skrällar på mindre än en vecka och hela världen chockerades.

Juni 2016 går kanske inte till historien som den mest framgångsrika månaden i Englands historia. Brexit gånger två är en prestation i sig.