SÖK
MENY
Inte som andra kända knarkare
Osannolikt vore det sannerligen, men låt säga att jag – eller någon valfri åländsk journalist – skulle sniffa kokain på Arkipelags toalett.
Och att jag skulle bli tagen på bar gärning av en vakt som ringer polisen. Låt oss också säga att jag ställs inför rätta, och att den rättegången bevittnas av en skolklass som gör ett studiebesök i tingsrätten. Och att rätten finner mig skyldig till narkotikabrott och låter mig betala drygt 4.000 euro för det som enligt mig var en engångsföreteelse.
Jag skulle ha full förståelse för den åländska tidning som publicerar den nyheten med namn och bild. Jag skulle till och med tycka att det vore märkligt om jag fick vara anonym när domen fallit. Hur ointressanta de allra flesta journalister än är så är de lika offentliga personer som de politiker och kändisar de bevakar.
Det där var en tankelek, men det här har hänt:
En vakt på en nattklubb i Stockholm misstänker att en gäst sniffar kokain på toaletten. Polisen tillkallas, gästen ställs inför rätta och får sin dom ungefär så som jag beskrev ovan. Den dömde är en begåvad och respekterad skribent – man kan kalla honom kändis. Han har varit gäst på litteraturdagarna i Mariehamn, han skriver i en morgontidningarna, och folk som inte läser böcker eller tidningar har möjligen sett honom när han uttalat sig om saker och ting i morgon-tv-soffan.
(Mamma gissade på Göran Greider, men jag tror inte att han hänger på Spy Bar i onödan).
Tidningarna skrev att den här kändisen greps, men ingen tidning nämnde honom vid namn. Ordvalet var lika vagt som mitt och möjligen fick de svenska läsarna inte ens veta att han varit gäst på litteraturdagarna.
Men sedan då, när han erkände knarkinnehavet, fälldes och fick punga ut med drygt 40.000 kronor – då blev han väl lovligt byte för tidningarna som tidigare skrivit vitt och brett om Körbergs kokain och Sven-Erik Magnussons och Kicki Danielssons rattfyllor?
Så gick det inte. En tidning publicerade en bild där kändisen gick in eller ut ur rättssalen, men ansiktet var bortsuddat. För att få namnet bekräftat får man söka sig till internets utkanter, till sajter där besökarna också berättar vilken Rockoff-artist som mobilfotograferades av någon när han också sniffade på toan.
Jag är möjligen inte den som hänger ut andra i onödan. Men i det här fallet är tystnaden bedrövlig, för den enda slutsatsen jag kan dra är att journalisterna skyddar en av de sina och i förlängningen sig själva
Ett ömsesidigt beroende finns mellan journalister och kändisar. De rör sig på samma premiärfester och går på samma toaletter. Den som vore modig nog att skriva ut namnet på den här knarkbrottslingen skulle bli utfryst ur gemenskapen. Därför blev det tyst.
Det är skillnad på kändisar och kändisar. En journalist som hänger ut Kicki eller Sven-Erik har inget att förlora. De är gamla, och de har knappast delat en lina med tidningsfolk vid Stureplan.
PATRIK DAHBLOM
