DELA
Foto: Joakim Holmström
Pertti Hakala är forskare vid Riksarkivet i Helsingfors. I kväll (i Finströms bibliotek i Godby) och i morgon kväll (i stadsbiblioteket i Mariehamn) föreläser han om Finlands väg till självständighet, betraktad ur Tysklands, Storbritanniens, Österrikes och Ungerns synvinkel.

Finland sett med andra ögon

Under sommaren kan Riksarkivets ambulerande affischutställning ”Pro Finlandia – Finlands väg till självständighet” beskådas i Finströms bibliotek i Godby.

Nu besöker forskaren vid Riksarkivet Pertti Hakala Åland för att hålla två föreläsningar i ämnet, i kväll på Finströms bibliotek och i morgon kväll i Mariehamns stadsbibliotek, dit även utställningen flyttar för en dag.
Inför och i anslutning till hundraårsjubileet av Finlands självständighet 2017 genomförde Riksarkivet i Helsingfors ett stort projekt om just vägen till självständigheten.

Projektet mynnade i fyra större utställningar på Riksarkivet, fyra populärvetenskapligt hållna antologier med artiklar, samt fyra ambulerande affischutställningar. Projektet som helhet granskar Finlands utveckling mot självständighet ur internationella perspektiv.

Det är del två av affischutställningarna, som lånats in av Ålands emigrantinstitut, som just nu visas på Finströms bibliotek. Här betraktas de historiska skeendena framför allt ur Tysklands och Storbritanniens, men även ur Österrikes och Ungerns, synvinkel.

– Tidigare har nästan allt fokus legat på att skildra en rak historia med händelser som leder rakt fram mot ett avgörande datum, 6 december 1917. Här försöker vi undvika detta ”nyckelhålsperspektiv” och lyfta fram andra perspektiv. Finlands väg mot självständighet är ingalunda en deterministisk historisk utveckling, utan tvärtom många gånger slumpmässig och mycket komplex, säger forskaren Pertti Hakala, sommarålänning vars mamma kom från Sund.

Kronologiskt och tematiskt

Historiskt tar utställningen sin startpunkt under högmedeltiden och de skandinaviska och tyska expansionssträvandena som innebar att de områden som beboddes av finnar blev en del av den västerländska kulturkretsen och Sverige, vidare över 1500-talet och reformationen och 1600-talet och trettioåriga kriget.

Vidare berörs bland annat 1800-talets Krimkrig, folkpoesi och rasbiologi, vetenskap och konst samt brittiska resenärer på jakt efter midnattssolen.

Tematiskt avhandlas framför allt det påtagliga tyska inslaget i det autonoma storfurstendömet Finland, men också teknologiska innovationer utförda av britter som tagit med sig kunskaper från den tidiga industriella revolutionen i hemlandet.

Mot slutet av 1800-talet upplever det självstyrda Finland att autonomin alltmer sätts under press av ryssarna, något som mynnar i att rättigheterna inskränks märkbart i februarimanifestet 1899. Finland vänder sig härmed till stormakterna för att söka stöd i sin belägenhet.

Men även om februarimanifestet uppmärksammas stort i tysk och brittisk press, är stormakterna inte särskilt villiga att stå till tjänst. Benägenheten att stötta Finland är av strategisk och taktisk art, och avhängig stormaktspolitiska positioner och relationen till Ryssland.

– Vi lyfter fram ett Finland beläget i ett kraftfält mellan olika stormakter. Mitt föredrag tar fasta på Finland som ”en fotnot i stormaktspolitiken”, för landet var faktiskt ett synnerligen obetydligt spörsmål för stormakterna. Exempelvis Tyskland prioriterar relationen till Ryssland framom eventuellt stöd till Finland, och hela Finlandsfrågan var länge marginell i både Tyskland och Storbritannien, säger Pertti Hakala.

– Det är först i anslutning till första världskriget som Finland blir intressant ur tysk synvinkel.

Åland i storpolitiken

Även Åland och örikets position i stormaktsspelet uppmärksammas. Bland annat slaget om Bomarsund berörs, liksom landstigningen av de tyska trupper som snabbt övertog kontrollen över ögruppen våren 1918, vilket säkrade landskapets finländska tillhörighet.

Pertti Hakala framhåller att även om han i sitt föredrag fokuserar de storpolitiska skeendena som påverkade Finlands väg till självständighet, lyfter han också fram lokala – inte minst åländska – förmågor som påverkat utvecklingen från ett lokalt håll.

Pertti Hakala håller sitt föredrag i Finströms bibliotek i kväll klockan 18–20. I morgon kväll, samma tid, föreläser Hakala i stadsbiblioteket i Mariehamn, dit också affischutställningen flyttas temporärt över dagen. Efter detta återflyttas utställningen till Finströms bibliotek, där den kan beskådas fram till 31 juli.

Samtliga fyra utställningar i projektet ”Pro Finlandia – Finlands väg till självständighet” går också att beskåda och läsa på Riksarkivets webbsida, www.arkisto.fi.

– Både affischutställningen och webb-utställningarna är av ett behändigt format om man snabbt och enkelt vill kunna ta del av hur Finland och dess väg mot självständighet har tett sig i ett utifrånperspektiv, i andra länders ögon. Vi har försökt lyfta fram det genom relevant text- och bildmaterial, och jag tycker själv att materialet också kunde vara lämpligt att lyfta fram i skolundervisningen, säger Pertti Hakala.