SÖK
MENY
Från frilans till fast kulturjobb
Från att de senaste åren ha varit frilansande kulturarbetare, ständigt på språng mellan olika produktioner, har Ulrika Lind nu landat hos Statens kulturråd i Stockholm. Som musikhandläggare arbetar hon med stöd till musikinstitutioner, orkestrar, arrangörer och tonsättare runt om i landet. (Bilden med Ulrika Lind som programpresentatör är från Mariehamns litteraturdagar.)
På Åland har vi upplevt Ulrika Lind som den som ofta hållit i trådarna och presenterat konst och kultur: som programpresentatör vid litteraturdagarna eller i musik.ax. För att bara ta två exempel ur högen.
Det nya jobbet, där hon har ett förordnande på ett år, tillträdde Ulrika Lind den 20 augusti i år och är redan efter några veckor fullt uppe i sitt arbete. Hon intygar att hon trivs och att jobbet har likheter med det hon tidgare sysslat med också som frilansande kulturproducent och som kulturkonsulent vid kulturbyrån på Ålands landskapsregering.
Möjliggörare
– Drivkraften är att kunna vara med och möjliggöra konst- och kultur på fältet, till exempel genom att ordna med finansieringen.
Att hon själv har en musikbakgrund (utbildad lärare i klarinettspel) är också en stor fördel.
– Det är roligt att få ägna sig åt sådant som har med musik att göra, säger hon.
Som musikhandläggare arbetar hon dock också i nära relation till ett antal andra hanläggare som sysslar med andra delar av scenkonsten: teater, musikteater, dans, med mera.
– Vi är några handläggare som jobbar tätt tillsammans, säger hon.
Nya, fina, utrymmen har man högst uppe i Filmhuset på Gärdet i Stockholm.
Utmaningar
Statens kulturråd är en statlig myndighet som fördelar omkring 1,9 miljarder kronor. Man pytsar inte bara ut pengar utan följer också upp hur de används och fungerar dessutom som informationsförmedlare mellan kulturutövarna på fältet och regeringen.
Att det också finns en del problem och utmaningar i jobbet erkänner Ulrika Lind gärna. Hon konstaterar till exempel att regeringen inte för i år gett några tillskott alls till scenkonsten.
– Det är svårt att få pengarna att räcka till och också institutioner som håller hög kvalitet har varit tvugna att skära i verksamheten.
En annan svårighet är att regeringen bestämt att man i år inte få ge bidragsmottagarna några förhandsbesked om vad de kan vänta sig för bidrag för nästa års verksamhet.
– Man kan naturligtvis inte lova bort pengar som man inte vet om man får med i budgeten, men samtidigt är det naturligtvis ett jättestort problem för dem som nu borde planera nästa års verksamhet.
Trivs med jobbet
I varje fall säger Ulrika att hon trivs alldeles utmärkt med jobbet och njuter av att få koncentrera sig på det hon nu gör. Det betyder också att hon trappar ned en del annat. Ett sakkunniguppdrag för Nordiska kulturfonden går ut vid årsskiftet och uppdraget som styrelsemedlem i Åbolands svensk kulturfond har hon bett att få lämna.
– Jag känner att jag inte kan representera Åland i fonden där när jag jobbar heltid här i Stockholm, säger hon.
Även om hon nu hinner vara på Åland mindre än förr har hon dock kvar vissa engagemang.
– Senast har jag till exempel varit med och gjort inspelningar för radion med Bröderna Krut.
