SÖK
MENY
Godbitar ur åländska ordskafferiet
Nu kommer författaren Ralf Svenblad ut med en ny bok för den som är intresserad av åländska ord och dialekter. Bokens titel är ”Åländska ord till vardags och till finbärs” och är en blandning av högt och lågt, svordomar och grammatik.
– Jag ville lyfta fram ordet ”finbärs”, eftersom det är ett roligt ord som inte alla känner till, men som går att applicera på flera olika saker, säger Ralf Svenblad (bilden).
Ordet ”finbärs”, förklarar han, är ursprungligen ett uttryck om kläder som bärs vid festligare tillfällen, men ordet har så småningom kommit att användas om till exempel finporslin.
– Det är ungefär som med uttrycket ”med långa tänder”. Från början handlade det om att det var mat man inte gillade, men senare kom det att användas om allting som man gör motvilligt, berättar han.
Ralf Svenblad betonar att orden och uttrycken han tar upp i ordboken inte enbart är åländska, utan kan förekomma på andra håll också.
– Ord som är vanliga i tryck på Åland förekommer ju även på andra ställen. Jag tycker att man läser var och varannan dag i tidningarna om någon ”frasse”, alltså hankatt, som har sprungit bort. Det ordet används även i Österbotten och i Norrland, även om det skiljer lite i uttalet.
Repetition av pallra och jåla
Boken inleds med ett kapitel om de 50 vanligaste åländska orden, med nya exempel på hur de kan användas, som en repetition eller en inledning för dem som inte är så bekanta med åländskan. Sedan följer olika artiklar om kroppsligt, själsligt och svordomar bland annat.
– I och med den här boken har jag velat visa på ordrikedomen och lyfta fram ord som säger något speciellt. Ofta brukar man ju säga att svenskan är ett ordfattigt språk om man jämför med engelskan, men när man gräver ner sig i dialekter kan man hitta flera olika ord för hur man slår på ett visst sätt.
Åländskt bloggspråk
Ralf Svenblad har även roat sig med att titta på vad folk skriver i sina bloggar på Åland, för att kunna studera vardagsspråket.
– Jag har märkt att man gärna svär på finska. Jag har citerat en person i min bok som säger att om det ska låta riktigt kraftfullt så behövs det ett finskt ”perkele”! Ungdomar använder sig ofta av ”sakoli”, som ju också kommer från finskan.
I boken tar Ralf Svenblad upp åländsk grammatik för den som tycker att det är roligt att veta hur man böjer orden.
– Det är roligt om var och en hittar uttryck som man använder sig av, men som man inte reflekterar över att man säger. Boken ska kunna vara en introduktion för dem som inte känner till åländskan, eller för den som läser åländsk litteratur och behöver slå upp något ord. Men boken ska även vara inspirerande, så att man hittar ord som man tycker är trevliga och som man kan börja använda sen.
Håller åländskan på att tunnas ut?
– Genuina dialekter försvinner efterhand, och nu är det en ganska likartad dialekt över hela Åland. Ursprungliga dialekter talas fortfarande i norra Finström, Geta, Saltvik och Sund och så finns det ju olika skärgårdsdialekter, men då är det ju ofta personer i 60-årsåldern som talar dem, berättar Ralf Svenblad.
I Mariehamn talas minst dialekt, men Ralf Svenblad menar att det finns en dialektal kärna som är kvar och som säkert kommer att fortsätta finnas.
– Dialekter blir ju påverkade från olika håll, så de slätas ju ut hela tiden, men om man ser åländskan som en regional variant på svenskan kommer den att finnas kvar. Det är kombinationen av ord, uttal och uttrycksformer som gör dialekten.
Boken kommer ut den 8 november på den åländska bokmässan. Ralf Svenblad kommer att delta på scen och signera böcker.
