SÖK
MENY
kulturnotiser
En nordisk
urpremiär
inleder det nya året på Åbo Svenska Teater. Fredagen den 5 januari ges ”FN-inspektören” i regi av Thomas Oredsson. Pjäsen av den brittiske dramatikern David Farr baserar sig på Nikolaj Gogols komedi Revisorn och har översatts för ÅST av svenske komikern Adde Malmberg.
Gogol baserade sin klassiska berättelse om den fruktade revisorn på den utbredda korruptionen i tsarens Ryssland. David Farr har behållit Gogols centrala teman men placerat historien i nutid. Mannen som blir tagen för FN-inspektör är i ÅST:s version en ung finlandssvensk äventyrare med misslyckade fastighetsaffärer på sitt konto. På en affärsresa i en före detta Sovjetstat råkar han in i en överraskande härva av händelser och förväxlingar som han passar på att utnyttja till fullo.Pjäsen driver friskt med det post-Sovjetiska samhällssystemet, med maktmissbruk och korruption.
Martin
Wegelius-
institutet har under år 2006 kunnat fira sin femtioåriga tillvaro. Institutet som grundades av Finlands svenska sång- och musikförbund, Finlands svenska manssångarförbund, Finlands svenska kyrkosångsförbund och Finlands svenska kantor- organistförening år 1956 fick sitt namn efter musikpedagogen och tonsättaren Martin Wegelius, som också kunde firas med jämna år i fjol. Wegelius var född 1846 och dog år 1906. Wegelius grundade Helsingfors musikinstitut som senare utvecklades till Sibeliusakademin.
I en bok som utkom på hösten berättar Lena von Bonsdorff och Tove Djupsjöbacka bland annat om Martin Wegelius-institutets omfattande kursverksamhet under de gångna femtio åren. Inte minst viktiga har de sommarkurser som samlat stora skaror av unga musiker och musikstuderande från hela Svenskfinland varit.
Boken bygger till stora delar på intervjuer och ger därför ett levande och lättillgängligt intryck. Bildmaterialet är också rikt. ”Musik i ingenmansland” är titeln. Utgivare är stiftelsen för Martin Wegelius-institutet.
”Arkitektur
och politik”
heter en ny bok som Svenska litteratursällskapet gett ut. I boken av Thomas Westerbom beskrivs planeringen av ett nytt lantdagshus i Helsingfors efter att enkammarlantdagen infördes år 1906.
Ståndslantdagens samlingsplatser, Ständerhuset och Riddarhuset, skulle då ersättas med ett nytt, monumentalt lantdagshus. De många förslagen speglar arkitekturens och politikens stilbrytningar i Finland under årtiondena efter första världskriget. Boken är rikt illustrerad.
