SÖK
MENY
Mäktig mässa med säker hand
Konsert i Jomala kyrka lördagen den 14 april. Mozarts ”Requiem”. Intermezzokören, Bulevardens kammarmusiksällskap. Solister Thérèse karlsson, Jenny Carlstedt, Dan Karlström och Björn Blomqvist. Dirigent Christian Juslin.
Det är inte var dag som Jomala kyrka är fylld till gränsen av vad som är tillåtet.
Orsak?
Kanske det berodde på framförandet av, enligt många musikhistoriker, det kanske största musikaliska konstverk som någonsin komponerats?
Eller berodde det på att Christian Juslin skulle presentera sitt examensarbete?
Eller berodde det kanske på att våra internationellt kända solister skulle framträda?
Eller berodde det på att tonsättaren uppmärksammades extra mycket förra året på sin 250-åriga födelsedag?
Eller berodde det på Intermezzokörens ändrade repertoargenre?
Vad vet jag. Sprängfylld kyrka var det i alla fall.
Urladdning
Wolfgang Amadeus Mozart och hans ofullbordade själamässa ”Requiem” lämnar ingen människa oberörd.
Dirigenten Christian Juslins idé från förra året om ett framförande av mässan och samtidigt som arbete för sin magisterexamen, fick sin urladdning i lördags.
Där stod han nu med solisterna Thérèse Karlsson-sopran, Jenny Carlstedt-alt, Dan Karlström-tenor, Björn Blomqvist-bas, Intermezzokören och Bulevardens kammarmusiksällskap framför sig. Hur lyckades han? Mäktigt!
Den något spända och trevande inledningen av basar och tenorer i ”Introitus” släppte när de stora antalet altar och sopraner stämde in.
Med säker hand
Så var det hela igång. Med säker hand lotsade Juslin fram interpreterna i det tempo som jag inbillar mig att självaste Mozart ville ha. Ingen hets.
Så kom den första urladdningen i den mäktiga dubbelfugan, ”Kyrie”, byggd på teman från barockens musik, i ren ”Bachanda”, men med Mozarts personlighet.
Det var glädjande att se korister som i det närmaste sjöng utantill, i synnerhet bland damerna. Noterna användes bara som ”små luntlappar”. Det fick till resultat att det aldrig blev det där eftersläpande mot orkestern som annars är vanligt bland amatörkorister. Tack vare det måttliga tempot kom också körens sextondelslöpningar fram ganska tydligt.
Konsonanter är viktiga! Det blev lite för mycket av ”Yrie” i stället för ”Kyrie”.
Nästan vilt stormande följde sekvensens ”Dies irae” (”Vredens dag”). Juslin släppte lös sin kör i en enorm andra urladdning.
Mozarts stilla målning av den yttersta dagen (”Tuba mirum”) satt ”prick” med perfekt balans i solistkvartetten.
Männen drunknade
”Rex tremendae” (”Konung som kan fälla alla”). I en bön, nästan som ett skri, åkallas den trefalt store. På grund av det stora antalet damstämmor (14 sopraner, 11 altar) drunknade tyvärr mansstämmorna (6 tenorer och 5 basar). Det vanliga dilemmat här på Åland. Det finns många kompetenta manliga körsångare. Börja sjung i en blandad kör!!
”Recordare, Jesu pie” (”Milde Jesus…..”) är nog bland det vackraste bland sångkvartetter man kan lyssna till och som man kan rekommendera åt vem som helst.
Med orkesterns fina stöd visade Therese, Jenny, Dan och Björn vilken professionalism de besitter.
Det dramatiska Confutatis maledictis” (”Döm mig ej”) med mansstämmor och det spröda ”Voca me….” (”bland de evigt frälstas skara”) med damstämmor, fick inte den kontrasteffekt som man vill höra på grund av det stora antalet damstämmor.
I ”Offertoriets” ”Domine Jesu…..” (”Herre Jesus Kristus! Ärans konung!) var kören ”varm i kläderna” och mycket tack vare stråkarnas gentila understöd blev ”Quam olim Abrahe…..” som man vill höra det, intensivt, svängigt och på gränsen till ”swing”.
Tack pukslagare och bleckblåsare för er distinkta insats i ”Sanctus” som hjälpte kören att spika sin insats!
Slutligen kommunionens ”Cum sanctis” som är en repris på dubbelfugan, men med annan text av Süssmayr. På grund av körens tuffa arbete under hela mässan märkte man nu att sextondelslöpningarna var mer utslätade, kanske på grund av trötthet.
Ett jättearbete
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Juslin har genomfört ett jättearbete genom att stimulera, intressera och entusiasmera ett gäng amatörkorister till det man inte trodde skulle gå. Påminner nästan om professor Higgins’ arbete i ”My fair lady”.
Låt denna satsning bli en inspiration och morot till andra körledare och körsångare att satsa på liknande projektarbeten. Det finns nu på Åland repertoar på flera större körverk som passar alla större helger under kyrkoåret, exempelvis J.S.Bachs ”Juloratorium”, Gabriel Faures ”Requiem”, Jack Mattssons ”Åländskt requiem”, G.F.Händels ”Messias”, Mozarts ”Kröningsmässa” m fl.
När kommer J.S.Bachs ”h-moll-mässa” och ”Matteuspassionen”, undrar en tacksam recensent?
ERLAND MATTSSON
