Så är Leo Lundberg som ledare
Leo Med Lådan – det är Stockholmsbandet där ålänningen Leo Lundberg sjunger och skriver låtar.
Vad tycker resten av bandet om honom och hans Strandnäsnostalgi? Vi frågade gitarristen Magnus Palmqvist.
– Jag och Leo träffades på en nattbuss, kanske var det 1997. Han hade varit på Kisskonsert och var skitfull. Jag skulle gå på Kiss dagen efter så vi snackade om dom. Jag visste vem han var för han hade spelat med ett band som jag kände.
Var du också musiker?
– Jag hade varit med i Blue, ett indieband från Örebro. Vi gjorde en skiva. Vi var bara ett av banden i mängden åren innan Oasis och britpopen kom. Det fanns ett annat indieband i Lund som hette Green. Sen gjorde Killinggänget en parodi med ett band som hette Brown.
Hur hamnade du i Leo Med Lådan?
– Det började väl någon blöt kväll när vi satt hos Leo på Grindsgatan på Södermalm och lyssnade på Noice. Han hade en massa grejer på gång på den tiden, det var ett Jonathan Richman-projekt och en lägenhetsorkester. Sen blev det Leo Med Lådan och jag blev medlem 2008.
Hur är han som bandledare?
– Leo är en trevlig snubbe och sånt är viktigt när man spelar i ett band. Han har alltid tusen idéer. Det är klart att det är hans band men han är en bra ledare. Det blir väldigt litet tjafs. Han har en klar vision men är ändå öppen för förändringar. Och jävlar vad bra han är på scen jämfört med andra sångare som bara står där och darrar och suckar.
Vad tycker ni om att han sjunger om Strandnäs hela tiden?
– Min favorittextförfattare Mattias Alkberg är likadan, han gräver där han står. Om man gör det bra så blir det allmängiltigt och då spelar det ingen roll att Leo sjunger om Backeberg och inte Adolfsbergsskolans fotbollsplan. Man känner igen sig.
Leo Med Lådan spelar på Bastun på lördag kväll som förband till Boris And The Jeltsins.
Läs mer i papperstidningen!