DELA

Så hårt jobbar rockbanden

Kanske gjorde åländska sleaze rock-bandet Leather Slut rätt när de lade av efter ett par spelningar 1999.
Statens arbetshälsoinstitut kartlagt hur hårt finländska rockmusiker arbetar – och den som tror att det är ett slackeryrke får tänka om.
– Det är få yrken där man har lika långa och intensiva arbetspass som i rockbranschen, säger forskaren Henna Hämäläinen på Arbetshälsoinstitutet.
Apulanta – ett av Finlands största rockband – var försökskaniner.
Först testades medlemmarna på Arbetshälsoinstitutets funktionsförmågelaboratorium. Man bedömde deras allmänna hälsotillstånd och mätte deras maximala syreupptagningsförmåga och hjärtkapacitet. Mätningarna visade att Apulantamedlemmarna aeroba prestationsförmåga låg över nivån för befolkningsgenomsnittet.


Blev varmare
Sedan följde forskarna med på konsert.
– Under konserten låg artisternas genomsnittliga hjärtfrekvens på mellan 128 och 144 slag per minut, vilket motsvarar ungefär 70 procent av deras maximala hjärtfrekvens. Konserterna pågår i en till två timmar.
Forskarna mätte också den inre och yttre kroppstemperaturen, och koncentrationen av kortisol i saliv. Efter konserterna mättes medlemmarnas fysiologiska återhämtning.
Under en 100 minuter lång konsert steg musikernas genomsnittliga kroppstemperatur ända upp till 38 grader. Den högsta temperatur som uppmättes var 38,4 grader. En kroppstemperatur på 38-38,2 betraktas som den övre gränsen för normaltemperaturområdet vid fysiskt arbete.


Sliter som murare
Så nu kan vi uppskatta hur hårt rockmusiker arbetar:
n Gitarristens och sångarens arbete är lika tungt som dikesgrävning och flyttningsarbete.
n Trummisen jobbar lika hårt som en badmintonspelare, murare eller dragracingförare.
n Och basistens arbete är fysiskt lika tungt som att träningsboxa på en säck, stycka kött eller delta i en spjutkastningstävling.
Apulanta spelar rock av det hårdare slaget. Bo Kaspers Orkester skulle knappast nå samma nivåer.


Inte bara spelningen
Lägg till att band som inte är på Apulantas nivå ofta har så dålig ekonomi att de måsta klara sig utan roadies på turné. Då får musikerna själva bära förstärkare, instrument och annan utrustning in och ut ur klubben eller puben. En timmes konsert kan innebära en hel dags arbete.
Så varför väljer då en del av oss att leva rocklivet i stället för att bli köttstyckare eller dikesgrävare?
Det får något annat institut svara på.

PATRIK DAHLBLOM

patrik.dahlblom@nyan.ax