DELA

Utställningen ”Jettböle – stenålder i förändring” på Ålands kulturhistoriska museum visar hur den nyaste forskningen kan förändra vår bild av livet under stenåldern.

Sedan början av 1900-talet har det gjorts flera utgrävningar på Jettböle stenåldersboplats i Jomala. Men trots platsen sedan tidigare är både välutforskad och väldokumenterad, kastar ny arkeologisk forskning nu ett helt nytt ljus över livet och människornas sedvänjor där.

– De senaste 20 åren har det hänt väldigt mycket inom arkeologin. Vi har ett stort material från 100 år tillbaka i tiden, och nya innovativa frågeställningar och arkeologiska metoder ger andra frågor och svar kring hur man levde.

Det berättar Jenni Lucenius, doktorand i arkeologi vid Åbo universitet som tillsammans med Jan Storå, osteolog och professor vid Stockholms universitet, producerat utställningen ”Jettböle – stenålder i förändring” i samarbete med Ålands kulturhistoriska museum.

Vilken är den största nya upptäckten ni gjort, i ditt tycke?

– Tidigare har man menat att den kamkeramiska kulturen kom hit från Finland, och att den gropkeramiska kulturen kom hit från Sverige. Man har alltid tänkt att man hämtat influenser utifrån, men faktiskt skedde många innovationer här på Åland. Det är en jätteviktig upptäckt att Åland inte varit en passiv mottagare av influenser utifrån, utan en aktiv aktör med sedvänjor och traditioner som uppstod här, säger Lucenius.

 

Leridolerna är kanske de bäst kända fynden från Jettböle stenåldersboplats. "Utifrån de nya metoderna kan vi ställa gamla frågor på nya sätt, och nya frågor till gamla fynd", säger Jenni Lucenius.
Foto: Jonas Edsvik
Leridolerna är kanske de bäst kända fynden från Jettböle stenåldersboplats. ”Utifrån de nya metoderna kan vi ställa gamla frågor på nya sätt, och nya frågor till gamla fynd”, säger Jenni Lucenius.

För alla

Utställningen är uppdelad i fem sektioner: ”Upptäckten”, ”Människorna”, ”Försörjningar”, ”Tingen” och ”Platsen”.

– Vi presenterar, som man brukar, alla aspekter av livet från den här tiden och platsen, men utifrån den senaste kunskapen. Utställningen visar att både stenåldern och arkeologin är föränderliga och inte statiska, säger Lucenius.

Kärvor av gropkeramik från Jettböle.
Foto: Jonas Edsvik
Kärvor av gropkeramik från Jettböle.

– Arkeologisk forskning som presenteras i artiklar i tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer når ofta främst specialintresserade. Den här utställningen når i stället en bred allmänhet, säger Cia Haldin, vikarierande intendent vid kulturhistoriska museet.

Utställningen utgörs av beskrivande texter, bilder, kartor och arkeologiska fynd, varav de senare är placerade i montrar. Utställningstexterna finns också i en komprimerad ”lätt att läsa”-variant, för att både besökare med annat modersmål än svenska och barn ska kunna tillgodogöra sig informationen.

Spetsredskap, som pjutspetsar, pilspetsar och sylar, tillverkades av djurben från exempelvis sälar, fåglar eller hjortdjur.
Foto: Jonas Edsvik
Spetsredskap, som pjutspetsar, pilspetsar och sylar, tillverkades av djurben från exempelvis sälar, fåglar eller hjortdjur.

– Vi har också placerat montrarna på låg höjd så att små barn ska kunna komma nära och se utan att behöva lyftas upp. Vi har funderat mycket på hur alla besökare ska kunna komma riktigt nära, berättar Katarina Damm, museipedagog.

Utställningen ”Jettböle – stenålder i förändring” öppnar idag, lördag, då Jenni Lucenius guidar mindre grupper klockan 12, 13 och 14. Förhandsanmälan krävs. Utställningen visas sedan fram till den 11 april.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp