SÖK
MENY
Superhjältar med rötter i Saltvik
I dag släpper Posten Åland tre frimärken med seriemotiv. Frimärksmotiven är hämtade ur de serier som Paul Gustavson skapade i USA på 1930- och 1940-talet.
Gustavson var född i Saltvik men flyttade som femåring med sina föräldrar till USA.
I presslanseringen av frimärksserien uppges att man fått tipset till den av en finländsk frimärkssamlare.
Paul Gustavson och hans seriehjältar presenterades dock i en större artikel i Nya Åland redan år 2005 och i en uppföljande intervju med Vera Warner i Saltvik som under sin tid i USA lärde känna Gustavson. Paul Gustavson lärde sig nämligen serietecknandets konst av Vera Warner man, Frank Owen.
Presenteras i bok
Den som aktualiserat Paul Gustavson och som satte Nya Åland på spåret var historieforskaren Ilpo Lagerstedt i Helsingfors som via tidningen Norden i New York efterlyste uppgifter om Gustavson och andra amerikanska serietecknare med finländskt påbrå. Lagerstedts forskning resulterade år 2008 i boken ”Amerikan suomalaisia sarjakuvataiteilijoita” (Finländsk-amerikanska serietecknare) utgiven på universitetsförlaget i Tammerfors.
I boken presenteras aderton serietecknare, bland dem också Paul Gustavson. Ilpo Lagerstedt har även tidigare skrivit böcker om seriekonst, bland dem ”Supersankarit” (Superhjältarna) och ”Mina Tex Willer” (Jag Tex Willer).
Född i Saltvik
Paul Gustavson, som nu hedras med en frimärksutgåva, var född i Saltvik 1916 och gick bort 1977. Till Amerika kom han med sina föräldrar år 1922.
Han hade en bror, Nils, som gick bort år 1953 och en syster Elsa Maria som dog redan 1934. Föräldrarna var Karl Gunnar Gustafsson (1889-1976) och Lydia Maria Eriksson Gustafsson (1893-1963). Ilpo Lagerstedt har bland annat intervjuat Pauls änka Gladys Hine och sonen Terry Gustavson.
Vera Warner föddes i Brändö Jurmo men växte upp i Saltvik dit hon flyttade tillbaka som pensionär. Hon berättade i intevjun i Nyan att Paul Gustavson under en tid bodde hos henne och hennes dåvarande man Frank Owen, som på sin tid hörde till eliten bland de amerikanska seritecknarna.
– Det var Frank som upptäckte Pauls talang och erbjöd sig att lära honom mera, sade hon i intervjun.
Frank Owen omkom i en bilolycka 1947 och Vera gifte senare om sig med Neil Warner.
Många figurer
I den intervju som jag gjorde med Lagerstedt 2005 berättade han att Paul Gustavson slog igenom som självständig serietecknare i slutet av trettiotalet och skapade många seriefigurer, främst superhjältar. Enligt Lagerstedt är förmodligen‚ The Angel‚ mest känd. Lagerstedt nämner också seriefiguren The Arrow, en hjälte med pilbåge.
I sin bok skriver han också om The Spider om den maskerade fantomfigur som Gustavson tecknade i en serie med motiv från världsutställningen New York 1939. Phantom of the Fair har Phantom of The Opera från 20-talet som förebild.
Den av Gustavsons serier som enligt Lagerstedt skulle leva längst var Black Panther från 1941 som har sin förebild i maskerade fribrottare som var populära i USA vid den tiden. men Black Panther blev också ett begrepp i den radikala svarta rörelsen på sextiotalet.
Under krigsåren föddes också serien The Human Bomb som handlade om en superhjälte som stred mot nazisterna och som kunde framkalla explosioner med sina fingertoppar. Enligt Lagerstedt fanns det en hel del serier vid denna tid med hjältar som deltog i kampen mot nazisterna.
Svårare tider
Efter krigsslutet var den stora boomen för superhjältarna över och serietecknarna sökte nya motiv, bland annat i olika westernserier. Enligt Ilpo Lagerstedt tecknade också Paul Gustavson sådana.
Femtiotalet var dock en kärv tid för seriekonsten överhuvudtaget. Bland annat angreps serietidningarna för deras förmenta skadlighet för de unga. Många tecknare gav upp och nu bytte också Paul Gustavson yrkesbana och blev lantmätare.
Han fortsatte dock att teckna för en lokaltidning i hemstaden Warwick i staten New York och tecknade också en del reklam, bland annat för Wranglers jeans och för mjöl av märket Sunbeam, nämner Lagerstedt.
Pauls bror Nils arbetade också han en tid med serier, men blev inte lika framgångsrik som Paul och etablerade sig i stället som fotograf i New York.
