SÖK
MENY
Tar avsked av Savoy
– Visst känns det väl lite vemodigt. Det blir ju en förändring när man avslutar allt. Men livet går vidare.
Efter drygt fyrtio år har Tom Andersson (bilden) nu visat sin sista film på Bio Savoy.
– Det är väl naturligast att vi träffas på Savoy, säger Tom när jag ringer upp och ber om en liten intervju sedan det blivit känt att han gått in för att avyttra sin andel i biograffastigheten och lämna verksamheten.
Och visst är det på Savoy man bör prata om ett långt yrkesliv i biobranschen.
Bion har varit en del av Tom Anderssons liv från tidiga år. Hans far Elmer Andersson drev länge biografen och blev delägare år 1980. Tom tog över helt och hållet år 1998 då fadern gick bort.
– Också min mor Anita jobbade här tio år i kassan, säger han.
Anställdes 1966
Anställd blev Tom sensommaren 1966. Då blev han sexton år och hade uppnått den ålder som krävdes.
– På den tiden var ju åldersgränsen för vissa filmer 16 år så den åldern måste man ha som anställd.
Bion hade då två vaktmästare, en kassörska och en maskinist, medan man under de senaste åren fått klara sig med en allt i allo (Tom) och en maskinist.
Goda bioår
Trots konkurrensen från tv:n var sextiotalet ännu en hyfsad tid för biograffilmen, minns Tom.
– Och sjuttiotalet och åttiotalet var också riktigt bra årtionden. Då var det actionkomedierna som drog.
Till kassasuccéerna hörde bland annat Bond-filmerna och de har genom åren också hört till Toms egna favoriter bland de mängder av filmer han sett.
– Och Bond drar ju fortfarande. Den senaste Bond som vi visade lockade 1.873 biobesökare. Det får väl betecknas som riktigt bra i dag även om en Bondfilm förr kunde locka minst 2.500 biobesökare.
Men han ser gärna också andra typer av filmer.
Vet vad som går
– Jag gillar till exempel Lasse Hallströms ”Ciderhusreglerna” även om den inte blev någon större publikframgång.
Något som Tom nog kunde räkna ut eftersom han med åren har lärt sig vad som går hem hos ålänningarna.
– Jag vet nog ganska bra vad man vill ha, säger han.
Titanic
Det visste väl fadern Elmer också på sin tid, men när filmen om Titanic kom 1998 trodde han – 85 år gammal – inte att det skulle bli någon rusning till den.
– Jag kände ju på mig att det skulle bli en storfilm och vi beställde den. Den lockade över 5.000 besökare och gav nog den skjuts som gjorde att jag vågade ta över helt och fortsätta med bioverksamheten, säger Tom.
Genom åren har han parallellt också sysslat med annat än Bio Savoy. Han berättar att han ett tag också var klarerare vid Sallyrederiet och i praktiken jobbade både dagar och kvällar.
Ångrar sig inte
Inget av de 41 år som han ägnat bion ångrar han, inte heller de nästan nio år som han drivit verksamheten helt på egen hand. För det mesta har det varit både intressant och trevligt. Få är de ålänningar som inte känner igen honom.
– När jag var yngre hände det ofta att jag bara blev kallad ”Savoy” när jag gick ut.
Mycket trevligt – om än också lite jobbigt ibland – har det varit med filmfestivalen Vera som bjudit på mängder med bra film, lockat både intressant filmfolk och ny publik till Savoy.
Axeln ur led
Att Tom Andersson väljer att avsluta sin bana inom biografbranschen just nu beror på en kombination av sviktande ekonomiska förutsättningar och en viss ohälsa.
Under intervjun sitter han lite sned och förklaringen är att han har ena axeln ur led. Han bedyrar att han inte har ont i den och att han nyss varit hos läkare, men att slita med tunga filmförsändelser är inte att rekommendera. Någon lysande affär är bioverksamheten ju inte heller.
– Det är ju så med småföretagare att man inte alltid kan räkna med att få ut någon lön för arbetet. Sedan januari har vi haft 8.500 biobesökare och det kunde gärna ha fått vara några tusen till. Med 12.000-13.000 skulle det se bättre ut.
Upp och ner
Den sista film han visade på Savoy var ”Ocean`s Thirteen”, en riktig flopp mitt i sommaren med bara 27 besökare.
– Men det är upp och ner. I sommar hade vi också 1.600 besökare på den senaste Harry Potter-filmen och filmen om The Simpsons lockade över 1.000. Det är ju riktigt bra siffror.
Ta det lugnt
Att det fortfarande finns ett intresse för att se film på bio är han övertygad om och han hoppas innerligt att verksamheten på Savoy skall kunna fortsätta och få en ny blomstring. Själv skall han nu bara ta det lugnt, ägna sig åt hobbyn att samla konst och antikviteter, kanske resa litet.
– Det skulle vara trevligt att komma till någon av de stora utländska auktionerna, säger han när vi skiljs.
