SÖK
MENY
100 år av kulturell egensinnighet
När vi i dag firar den åländska självstyrelsen som fyller 100 är det mycket och många som ska hyllas och hedras. Åland är ett på många plan både rikt och välmående landskap. Men ett fält som framstår som särdeles framstående, sett till den lilla befolkningen, är kulturen.
Det är faktiskt rent häpnadsväckande hur många framstående åländska konstskapare och kulturutövare som växt fram ur den bördiga åländska myllan de senaste 100 åren. Men värt att minnas när vi nu firar det åländska kulturella egensinnet är att det genom alla tider har berikats med nödvändigt syre och influenser utifrån. Kulturen är gränslös, och det åländska kulturfältet har alltid varit en tummelplats där influenser och företrädare utifrån möter lokala sedvänjor och traditioner. Samtidigt skapas också mycket konst av exilålänningar utomlands.
Det kanske är just detta som skapar det omtalade egensinnet? Just i gränsområden som det åländska, där örikets speciella förutsättningar möter uttryck från de större, omgivande majoritetssamhällena, genererar av tradition goda förutsättningar för skapandet av egensinnig konst.
Hur det nu än är med den saken, kan vi konstatera att det åländska kulturfältet är imponerande rikt, både när det gäller kvalitet och kvantitet, topp och bredd.
En mängd kulturella uttryck samsas om utrymmet i det lilla öriket.
Författare som Sally Salminen har gjort internationell succé och satt Åland på världskartan, och flera samtida författarskap håller den litterära fanan högt i dag. Vidare lämnades hela 175 bidrag in till den nyligen avslutade novelltävlingen Åland skriver som arrangerades som en del av Åland 100. Det är fler bidrag än vad de traditionstunga finlandssvenska skrivtävlingarna Arvid Mörne-tävlingen och Solveig von Schoultz-tävlingen brukar inbringa – och till skillnad från Åland skriver riktar de senare sig alltså mot hela Svenskfinland och alla med finlandssvensk koppling. Det här vittnar om ett enormt brett skrivintresse på Åland.
Den åländska musikscenen är också vida berömd. Flera åländska sångare, som Sofie Asplund, Jenny Carlstedt, Frida Österberg, Christian Juslin, Therese Karlsson, Philip Björkqvist och Dan Karlström har återkommande uppdrag på stora konsert- och operahus i Europa, och många skickliga åländska musiker verkar såväl i fasta Finland och Sverige som på Åland.
Det åländska teaterfältet lockar många utövare och rymmer såväl amatörteater i mängd som professionella sällskap, vilket innebär att den åländska publiken stundvis kan välja och vraka på välgjorda pjäser att se även hemmavid. Skådespelaren Erik Enge, som härförleden skandalöst nog inte tilldelades Guldbaggen för bästa manliga huvudroll för sin fenomenala prestation i filmen Tigrar, står antagligen snart inför sitt stora internationella genombrott.
Konstscenen går verkligen heller inte av för hackor. Redan några decennier innan självstyrelsens tillblivelse, under slutet av 1800-talet, satte Önningebykolonin med Victor Westerholm och Hanna Rönnberg i spetsen Åland på den konstnärliga kartan, och under självstyrelsetiden har konstnärer som Joel Pettersson, Tage Wilén, Robert Hancock och Bo Högnäs berikat fältet med sina verk. Jonas Wilén, en av dagens främsta företrädare, beskrevs av en av Finlands mest inflytelserika konstkritiker som snäppet intressantare än självaste Ernst Billgren i en recension av Ålands konstmuseums stora sommarutställning Billgren/Wilén år 2020.
Och på tal om museer. En snabb sökning ger vid handen att det finns drygt 20 aktiva museer på Åland. Flera av dem, som ovan omtalade konstmuseum och Ålands sjöfartsmuseum med Pommern, har också uppmärksammats och prisats nationellt för sina framstående utställningar och övriga verksamhet.
Åland myllrar således av konst och kultur i alla dess former. Det märks inte minst just nu, då firandet av Åland 100 går in på sitt upplopp. Just nu pågår en mängd utställningar, från Vårdö i norr till Mariehamn i söder, från Eckerö i väst till Kökar i öst.
För att inte tala om alla evenemang som just i dag går av stapeln.
Och inte minst: numera huserar ett världsberömt offentligt konstverk i form av Carl Fredrik Reuterswärds bronsskulptur Non Violence utanför Självstyrelsegården, tack vare kommerserådets och konstmecenaten Anders Wiklöfs frikostiga donation. Snacka om att fira in Åland 100 i konstens tecken!
Kulturen och konsten gör livet i öriket rikt, och sätter gång efter annan Åland på kartan.
Låt oss hoppas att landskapet också under de kommande hundra åren förstår att sätta värde på kulturens betydelse. Fler storverk är i så fall att vänta.
