Pandemi, krig, energikris och stridigheter i lokalpolitiken. Det har minst sagt varit ett händelserikt år. Och Nya Ålands ledarsida har således tagit sig an både stort och smått.Här är en genomgång av några av årets största händelser, månad för månad.

Januari

Januari var coronans tid på Åland. Länge klarade Åland sig utan större utbrott, men julen 2021 spreds viruset snabbt och fortsatte sedan i rasande takt fram till vårkanten.

”Nej, coronaviruset kommer inte att ända världen, vare sig med en smäll eller ett gnäll, och kanske blir 2022 året då vi lärde oss leva med det. Men riskerna består långt in i framtiden, och inte alltid på sätt vi kan förutse” skrev Michael Hancock.

 

Det säkerhetspolitiska läget var ansträngt redan i slutet av 2021 vilket väckte liv i debatten om ett Natomedlemskap. Redan i januari skrev Emma Harald om en kommande Natoprocess för Finland och Sverige – och vad den betyder för Åland.

”Om medlemskap blir aktuellt krävs både en utredning och förhandling om hur demilitariseringen, neutraliseringen och självstyrelsen ska hanteras i förhållande till Nato och Ryssland.”

I maj lämnade Finland in sin Natoansökan, en process som ännu pågår.

Februari

 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina pyrde under årets första månader. I slutet av februari anföll Ryssland Ukraina med full kraft.

”Kanske kommer vettet till sist att segra. Kanske vänder de ryska trupperna åter efter lite lättköpta gränssegrar och världen återgår till det någorlunda sunda förnuftet. Kanske. Eller kanske inte” skrev Michael Hancock när anfallet precis hade inletts.

Mars

Kriget fortsatte att dominera nyhetsbevakningen. Susanna Skogberg skrev om sanktionerna mot Ryssland, men också om att erbjuda regimkritiker en fristad:

”Någonstans ska de komma ifrån, Rysslands framtida demokratiska ledare, och västvärlden har allt att vinna på att lyssna på de ryssar som redan vågat och offrat så mycket, och göra vad den kan för att stötta dem.”

Åland blev också hem för många som flydde kriget.

”Alla kan vi göra något för dessa människor vars liv har vänts upp och ner. Om det så är att skänka en slant, donera sånt som behövs eller ställa upp som stöd” skrev Heidi Hendersson.

April

 

Nya Åland publicerade sin granskning av public servicebolaget Ålands radio. Anna Björkroos och Johan Orre kommenterade tillsammans granskningen på ledarplats:

”Nya Åland kan nu, tack vare en omfattande granskning, visa på långvariga och allvarliga missförhållanden inom public servicebolaget. Förhållanden som har känts till en längre tid, men som ingen har gjort någonting åt och som tar fokus från den samhällsnyttiga tjänst som Ålands radio ska tillhandahålla.”

Granskningen var startskottet för en förändringsprocess på Ålands radio som förhoppningsvis stärker det åländska public servicebolaget på sikt.

Maj

Redan i maj blåste det upp till storm i skärgårdstrafiken. Ett av rederierna var nämligen i färd med att byta kollektivavtal och fick massiv kritik av bland annat Sjöfartsbranschens fackförbund. Ledarsidan tog sig en funderare på vad privatisering av samhällsservice i praktiken kan leda till:

”Generellt kan man anta att det finns besparingar i att bli mer effektiv eller ha nya idéer för olika processer. Men det finns också en risk att man försöker minska kostnader på andra sätt, som till exempel fri löneförhandling eller minskat underhåll vilket i det långa loppet inte gynnar servicen till medborgarna eller de som ska utföra servicen” skrev Johan Orre.

Rysslands krig mot Ukraina ledde också till andra kriser, nämligen en global livsmedelskris.

”Man kan krasst konstatera att det finns ingen vördnad eller respekt för mat på en global skala. Detta eftersom livsmedel hanteras som en kapitalistisk produkt snarare än en livsviktig och kulturell resurs” skrev Heidi Hendersson.

Juni

 

Självstyrelsens 100-årsjubileum firades under hela året och nådde sin kulmen på självstyrelsedagen med besök av kungligheter och andra dignitärer. Men när Finlands president kallade till presskonferens snuvades den åländska pressen på möjligheten att ställa frågor.

”Det kan verka småaktigt att klaga över att man inte fick komma till tals på en presskonferens med ett pressat schema med landets president. Men det känns inte för mycket begärt att de lokala medierna får en fråga var på en presskonferens som är tillkallad på grund av vårt självstyrelsefirande. Inte heller vore det mycket begärt att den inresta presskåren, som alla behärskade svenska, skulle ställa sina frågor på det andra inhemska språket. Om inte av kutym, så av respekt” skrev Heidi Hendersson.

Under sommaren kom också tingsrättens dom i tvistemålet om den så kallade elhybriden, som resulterade i att landskapsregeringen dömdes att betala skadestånd på drygt 10 miljoner euro.

”Lantrådet och vicelantrådet Harry Jansson (C) informerades om att en hävning skulle utlösa skadestånd, men valde ändå att säga upp avtalet och sedan be (advokatbyrån) Widmans att på något sätt avvärja just det hot firmans jurister varnat för? Varför i herrans namn?” frågade sig Michael Hancock.

Juli

 

Självstyrelselagsrevisionen kraschade till slut och under sommaren kunde Nya Åland avslöja uppgifter om att samarbetet mellan vice lantrådet och riket inte hade fungerat särskilt väl.

”Man bör i denna stund verkligen fråga sig om vice lantrådet har den fingertoppskänsla som krävs för att fortsätta de viktiga självstyrelsediskussionerna med riket och den nya Ålandsministern Thomas Blomqvist” skrev Heidi Hendersson.

Sommarens bränder i Europa gick inte heller det ledarsidan förbi.

”Vi måste alla, på något plan och i den mån det är möjligt, nu bli klimatmedborgare. När lågorna slickar allt närmare runt husknuten finns det inget viktigare” skrev Heidi Hendersson.

Augusti

 

För många är musikfestivalen Rockoffs avslutningshelg ett likhetstecken med sommarens avslut. Tomi Riitamaa synade jämställdheten och kom fram till en mindre smickrande siffra: bara 20 procent av artisterna var kvinnor. Förklaringen, för höga kostnader eller datum som inte passade för de kvinnliga artister festivalen ville boka, gillades inte av ledarsidan.

”Det är bortförklaringar som inte håller streck. Även om musikbranschen fortsatt inte är jämställd i dag finns det naturligtvis också en uppsjö av aktuella, framgångsrika och publikdragande kvinnliga artister att välja mellan – om man bemödar sig att leta.”

Oron steg inför höstens energikris. Ledarsidan försökte bena ut om den åländska elen kunde stanna på Åland.

”Åland skulle mycket väl kunna bli ett eget prisområde. Priset skulle sedan styras av den lokala produktionen. Det är dock en del av kruxet, påpekades det av expertpanelen: vår produktion är väldigt liten och skulle inte räcka till” skrev Michael Hancock.

Även i politiken tog det fart när Ålands framtid med buller och bång lämnade regeringssamarbetet.

”Regeringen har inte längre råd med några nya frifräsarutspel, frågan är om frifräsarna låter sig hindras av det” skrev Johan Orre.

September

En dödsmisshandel i Mellanöstern fick världens ögon att riktas mot den iranska regimen.

”Mahsa Amini. Kanske får namnet med tiden samma patina som Malala Yousafzai eller Rosa Parks. För medan världen tittar så sörjer Iran hennes död med gatstenar, saxar och slagord” skrev Johan Orre.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina närmade sig ett halvår, och trots fortsatt ihärdig bevakning började intresset för kriget svalna. Men inte för alla.

”Utanför ryska konsulatet i Mariehamn har fasan i Ukraina inte glömts bort. Där har en grupp demonstranter träffats varje dag sedan Rysslands anfall. De skanderar Ukraina, har en tyst minut och sjunger sedan tillsammans. De är en grupp på 15–20 personer. Det kanske inte låter mycket, men de lyckas varje dag påminna någon om det fruktansvärda som sker” skrev Heidi Hendersson.

Oktober

 

Dags för nästa regeringskris när Nya Åland kunde avslöja att Hållbart initiativ lämnar regeringen.

”Regeringsavhoppet kan alltså ses i ljuset av att HI upplevde att regeringskollegornas intresse för partiets vallöften inte bara var lågt, utan nästintill obefintligt” skrev Johan Orre.

Nya Åland gjorde efter många års uppehåll återigen en stor granskning av matpriser. Men det är inte bara priset som spelar roll.

”Prisjämförelsen handlade om just priser. Men den billigaste butiken behöver inte vara den bästa, inte för alla och inte alltid. Det kan vara den närmaste – den som du kan cykla eller gå till och vara hemma igen efter en halvtimme. Ett begränsat utbud innebär också färre frestelser och mindre stress om du bara är ute för att handla vardagsmat” skrev Susanna Skogberg.

November

Mandatperiodens sista helårsbudget presenterades och föga förvånande fick den budgeterade halvmiljonen till tunneln stor uppmärksamhet.

”Pengarna ska gå till en studie som sedan kan leda till en beställning av provborrningar. Men inte ens förstudien till förstudien till tunneln kunde regeringen enas om” skrev Johan Orre.

 

I november publicerades skattetoppen. Fredrika Fellman synade könsbalansen på listorna, specifikt vad gäller skillnader i lön och förmögenhet.

”Av topp 50 av alla på skattelistan är 43 män och sju kvinnor. Av dessa 43 män har 24, alltså cirka 56 procent, en förvärvsinkomst över 100 000 euro. Av de sju kvinnorna är det en (1) som tjänat över 100 000 euro. Kapitalinkomster i all ära, men att allt fler kvinnor är med på skattetoppen, och på allt högre positioner, går inte att förklara med att lönerna blir mer jämlika eller att fler kvinnor tar plats som näringslivstoppar.”

December

 

Rosella säljs till ett grekiskt rederi och Viking Line meddelar att man inte har direkta planer på att ersätta rutten.

”Just den turen har en speciell betydelse för ålänningarna, kanske har (det tidigare) beslutet att köra på trots dålig lönsamhet en koppling till det där samhällskontraktet som näringsministern pratade om. Inte på grund av någon tacksamhetsskuld, utan för att majoriteten av aktieägarna trots allt har tyckt att goda förbindelser är viktigare än maximal dividend” skrev Johan Orre.

Krisen för det åländska dricksvattnet konkretiserades i samband med budgetdebatten. Också ledarsidan tog sig an ämnet.

”Situationen är häpnadsväckande och förfärande. Vad har vi gjort för att hamna här, undrar man. Svaret blir: ingenting – det är det som är problemet” skrev Michael Hancock.

Det råder inget tvivel om att 2022 har varit ett riktigt krisår. Men när vi nu närmar oss slutet kan vi blicka framåt mot 2023 – som förhoppningsvis blir ett år när lösningarna i stället tar strålkastarljuset.

LEDARREDAKTIONEN
redaktion@nyan.ax

Välj belopp

-1€2€5€20€Annat belopp