Den traditionella kvinnorollen glorifieras på sociala medier. Men är det en ny, fräsch variant av 50-talssamhället eller bara samma gamla kvinnofälla?

En kvinna som städar, lagar mat, tar hand om barn och djur. En kvinna som gör livet enklare för sin hårt arbetande partner genom att eliminera stressen inom hemmets fyra väggar. En traditionell hemmafru.

De senaste decennierna har traditionella könsroller suddats ut mer och mer. Vi har gått från ett samhälle där kvinnor varken haft tillåtelse att studera, arbeta eller ens sköta sina egna bankärenden till ett samhälle där alla dessa saker anses fullt naturliga och förväntade. Utvecklingen går framåt – eller?

Under hashtaggen Tradwife har en ny skara influerare växt fram på sociala medier. De ”moderna” traditionella hemmafruarna.

Definitionen av en tradwife är en kvinna som tror på och praktiserar traditionella könsroller inom äktenskapet. Hon lagar mat från grunden, tar hand om barnen, städar och passar upp på sin make. Allt med ett leende på läpparna.

I teorin låter det kanske inte katastrofalt. För många som är trötta på sitt 9-5-jobb kanske det närmast låter idealiskt. Men är det verkligen det?

När det privata katolska universitetet Benedict College nyligen avslutade sitt läsår höll Harrison Butker avslutningstalet till universitetets avgångsklass. Butker, som till vardags är fotbollsspelare i det amerikanska fotbollslaget Kansas City Chiefs, valde under en del av talet att rikta sig till kvinnorna i avgångsklassen. Till dem sa Butker att en kvinnas jobb inte är att skaffa sig en utbildning och en karriär som kan försörja den livsstil man önskar leva. Nej, enligt Butker är en kvinnas jobb i hemmet där syftet är tjäna sin make. Chiefs-kickerns egen frus liv började, enligt honom, först när de gifte sig och fick barn.

Talet spreds som en löpeld över sociala medier och kommentatorsfälten fylldes snabbt av upprörda åsikter från både kvinnor och män.

Kritiken handlade om allt ifrån valet av tillfälle att dela med sig av dessa åsikter till åsikterna i sig.

Och idealet som Butker talar om – där kvinnan underställs mannen – är problematiskt.

Ännu mer problematiskt blir det när dessa konservativa åsikter blandas med den glorifierade bilden som tradwives delar med sig av på sociala medier.

Den traditionella bilden av en hemmafru är en kvinna som sköter allt oavlönat arbete i hemmet medan mannen tar hand om den ekonomiska biten tack vare sitt avlönade arbete utanför hemmet. De tradwives som blivit kända på sociala medier tjänar dock pengar – i många fall mer än sina män.

Problemet ligger självklart inte att dessa kvinnor tjänar pengar. Problemet uppstår när detta faktum inte blottas för publiken.

Den traditionella hemmafrun, utan socialamedienärvaro, har inte lyxen att skapa sig en ekonomisk trygghet på egen hand. Hon är tvungen att förlita sig på en annan människa – en människa som när som helst kan ta beslut som kan komma att bli katastrofala för den ekonomiska överlevnaden. En kvinnofälla.

Glorifierandet av den oavlönade hemmafrun provocerar helt klart. Kanske framför allt för att det kolliderar med de senaste femtio årens jämställdhetsarbete i västvärlden.

Sen igen kanske det är poängen?

Det har alltid funnits kvinnor (och män) som genuint trivs med att primärt arbeta i hemmet – för det ska vi vara tydliga med: Att ta ansvar över hem och familj är arbete. Ofta betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Att vårt samhälle inte är utformat för de som önskar gå den vägen är också tydlig. En kvinna som i Finland väljer att föda barn och inte genast återvända till arbetsplatsen kommer i medeltal att tjäna 84 procent av männens genomsnittliga inkomster, det visar de senaste siffrorna från Finlands stadsråd. Väljer man att inte arbeta alls faller den siffran betydligt – oavsett om man i praktiken arbetar fler timmar, fast hemma.

Den realiteten blir ännu tydligare i USA, där tradwifetrenden just nu florerar.

Med en närmast icke-existerande social trygghet känns det oansvarigt att glorifiera en uppdelning av ansvaret i ett förhållande som tar bort den ena partnerns ekonomiska frihet.

I Finland verkar tradwivetrenden ännu inte fått fotfäste. Kanske det beror på en bättre balans mellan arbete utanför hemmet och fritid? Kanske det bara är en tidsfråga?

TEXT:

Linn Pease-Ekebom

linn.ekebom@nyan.ax