Acceptans är en viktig nyckel i arbetet med ångestepidemin
Psykisk ohälsa var förra året den största orsaken till sjukskrivningar i Finland. Speciellt ångesten är på frammarsch.Stora kriser i världen och ökad medvetenhet kring psykisk ohälsa spelar in i statistiken. Samtidigt ser vi ett välbehövligt skifte i attityder till och behandling av ångest.
Sedan några år tillbaka kan man se en uppgång i FPA:s statistik gällande både depression och ångestsyndrom. Men allra mest ökar nu ångesten.
Kristian Wahlbeck, forskningsprofessor och utvecklingsdirektör på organisationen Mieli Psykisk Hälsa Finland kopplar den stigande ångesten till de stora kriserna i världen; klimatförändringen, pandemin och kriget i Ukraina.
”Jag tror definitivt att här nu blir en effekt av kris på kris”, säger han till Hufvudstadsbladet.
Men ångest behöver inte alltid handla om de stora sakerna. Ibland är det till och med omöjligt att härleda orsaken till ångestklumpen i magen. Vårdguiden beskriver ångest som ”rädsla eller oro som känns i kroppen”. Det kan upplevas fysiskt i form av svettningar eller hjärtklappning eller anta mer diffusa former som rastlöshet eller obehag.
Ångesten kan alltså vara väldigt individuell och specifik – att ta reda på hur den manifesterar sig i den egna kroppen och psyket blir således första steget. Nästa steg: att bli nyfiken på varför.
”Om du vaknar upp med den här känslan, då är det värt att sitta med den en stund. Varför känner du så här?”, säger professor i psykologi, Tracy Dennis-Tiwary, till The Guardian.
Hon är en av många förespråkare för en inställning till ångest som grundar sig i förståelse och riktade insatser, snarare än eliminering av all oro. Det är också grunden i ACT-terapi, ”acceptance and commitment” terapi, som blivit allt populärare. ACT brukar kallas ”tredje vågens kognitiv beteendeterapi” och bygger på medveten närvaro och acceptans inför svåra känslor och oroliga tankar.
En mer nyfiken och accepterande inställning till ångesten kan också ge ledtrådar till var skon klämmer både som individ och samhälle. Med tanke på allt fruktansvärt som sker i världen och hur stressade och utmattade människor är efter pandemin är det egentligen konstigt att vi inte alla är ångestfyllda.
”Min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”. Så beskriver poeten Pär Lagerkvists ångest. Ett oroligt inre skri kan vara en viktig påminnelse om vad man tycker är viktigt och guida en framåt i konkreta handlingar.
För andra kan ångest vara en varningsflagga för att man tummat på sina gränser, att man inte tagit tid för sig själv, att man är stressad, trött eller utmattad. Eller att man inte bearbetat något traumatiskt som skett i ens liv. Många som lärt sig sätt att arbeta med sin ångest belyser hur det varit ett sätt att lära känna sig själv, sin kropp och sin plats i världen bättre.
Ångest kan alltså ha lika många ansikten och bakgrunder som personerna den innebor. Så även allvarlighetsgraden. För vissa kan den kännas mild, för andra allnärvarande.
När ångesten blir ohanterlig behöver det finnas hjälp att få och där är det aktuella finländska medborgarinitiativet om terapigaranti mycket välkommet. Bakom förslaget står ett tjugotal organisationer inom mentalvården som vill påskynda och underlätta tillgången till mentalvårdstjänster. Tidig behandling är väldigt viktigt när det kommer till psykisk ohälsa och kan förhindra att man exempelvis måste sjukskriva sig i framtiden.
Men samtidigt behöver vi också påminna oss om att livet aldrig var menat att bara vara frid och fröjd.
”Känslor och tankar ingår i livet. Begreppet ”må bra” kan därför handla om att ”bli bra på att må dåligt”, om att istället för att fastna i rädsla för obehag lära sig att hantera livets utmaningar”, säger beteendeterapeuten Åsa Kadowaki till Dagens Nyheter.
Konstruktiv acceptans kan vara nyckeln till att hantera den pågående ångestepidemin.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.