Åland är neutraliserat i krig – ovanpå demilitariseringen
I dag den 30 mars uppmärksammas Ålands demilitariseringsdag. Åland är demilitariserat i fredstid och dessutom neutraliserat i krigstid. Två begrepp som är bra att hålla koll på – och hålla isär.
Dagen till ära kan det vara på sin plats att reda ut begreppen en aning. Det är krångliga ord, men det finns en del viktiga skillnader som kan vara bra att hålla ordning på.
Ålands demilitarisering och neutralisering fastslogs i två steg. Den demilitariserade zonen infördes år 1856, medan en konvention från 1921 säger att Åland är demilitariserat och neutraliserat. Därefter har demilitariseringen bekräftats 1940 och 1947 och anses av folkrättsexperter fortfarande vara i kraft.
Särskilt ordet neutralisering kräver sin utredning. Det är för det första en rättslig status – och alltså en annan sak än den neutralitet som stater kan gå in för som säkerhetspolitisk linje.
Den åländska neutraliseringen gäller vid krigstillstånd och betyder att öarna varken direkt eller indirekt får dras in i krigshändelser. Neutraliseringen begränsar inte rätten till självförsvar, men däremot får inga militära styrkor placeras på Åland.
Den ersätter inte demilitariseringen i händelse av krig, utan är ett ytterligare lager av skydd som läggs ovanpå – ett vanligt missförstånd. I internationell rätt försvinner inte gamla lagar när nya tillkommer, utan avtal med olika parter och vid olika tillfällen kan delvis överlappa varandra.
Vad demilitariseringen och neutraliseringen inte betyder är att Åland står ensamt och försvarslöst i händelse av anfall. Finland är inte begränsat i sitt försvar av Åland, som en del debattörer försöker få det till, utan tvärtom har Finland både rätt och en plikt att försvara Åland.
Att demilitariseringen och neutraliseringen är en belastning för Finland, något som debatterats i media, är inte sant. Däremot inne-fattar konventionerna krav som gör att Finland inte kan öva och planera försvaret av Åland på samma sätt som i andra delar av landet.
För Finlands försvarsmakt har naturligtvis en plan för Åland, eftersom vi är en del av landet.
Senast förra veckan gick marinens kommendör Joni Harju ut i HBL och försäkrade att Finland är väl förberett för att försvara Åland. Detta uttalande bör väga tyngre än gemene argument i mediedebatten.
Åland var befäst under båda världskrigen, men det är inte ett faktum som kan användas som argument för att förminska demilitari-seringens betydelse. Under första världskriget hade Ryssland fått lov av signatärmakterna att befästa Åland, och under vinter-kriget och fortsättningskriget är det allmän uppfattning att Finlands befästning av Åland var i linje med konventionerna och i proportion till hotet mot neutraliseringen.
Det här vore bra att minnas i dagens debatt. Den åländska neutraliseringen är en central del av den säkerhetspolitiska lösningen för Åland och ger stort utrymme för försvar av Åland.
Det ska också betonas att Finlands försvarsplanering av Åland inte strider mot konventionerna.
Att internationella avtal och resultat av diplomati fungerar går inte ihop med narrativet om Åland som en utsatt och farlig plats. Det första ligger däremot närmare sanningen.
De kränkningar som gjorts av den demilitariserade zonen har de senaste åren ute-slutande kommit västerifrån och varit ett resultat av okunskap. Kränkningar av vatten- och luftrum österifrån har skett längre söderut i Finska viken, och vid triangeln Gotland–Bornholm–Saaremaa (Ösel).
Det kan vara värt att komma ihåg att Åland inte utgör världens, eller Östersjöns, mittpunkt – ens om det skulle bli krig i morgon. Med det sagt finns alltid skäl till vaksamhet.
Ska man vända på diskussionen finns det flera fördelar med demilitariseringen och neutraliseringen för Finlands del.
Dels har Ålands hav status som internationellt sund, något som ger mer restriktiv genomfart till sjöss och i luften och en högre nivå av kontroll för Finland. Dels har Finland vid en krissituation möjlighet att aktivera hjälp till Åland snabbare än om konventionerna inte funnits – parterna i avtalen kan kallas hit utan att Finland behöver gå via EU eller FN.
Demilitariseringen och neutraliseringen betyder kort sagt alltså inte att vi på Åland står ensamma och försvarslösa vid en, säg, rysk invasion. Det finns planer och strategier för försvar av Åland, liksom det finns planer och strategier för försvar av alla andra delar av Finland.
Regelverket förbjuder militära installationer på Åland.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.