DELA

Åland i händelse av krig

    Diskussionen mellan landshövdingen och självstyrelsepolitiska nämnden om vad som gäller för Åland i händelse av krig är nödvändig – men kanske förd på fel nivå. Den borde skyndsamt flyttas upp ett pinnhål.

    Häromdagen hördes landshövding Peter Lindbäck i självstyrelsepolitiska nämnden. Ämnet för hörandet kunde tillspetsat formuleras: ”Är det ålänningarna som är demilitariserade, eller är det bara Åland?”

    Anledningen till mötet var att landshövdingen råkat besvara den frågan i en intervju i Nyan på ett så oförblommerat sätt att självstyrets toppar fick ett samfällt vulkanutbrott. ”Det är en vanlig missuppfattning, att boende på Åland på grund av demilitariseringen ska hållas fria från allt militärt”, undslapp sig landshövdingen och pang så satt han en vecka senare i den där nämnden, vars ordförande är den åländske talmannen, vars sekreterare är lagtingsdirektören och vars ledamöter utgör gräddan av landskapets politiska societet. Ett antal höga åländska höns ville nu veta om de faktiskt hört rätt? Menade landshövdingen verkligen att ålänningar skulle kunna kallas ut till vapentjänst i händelse av krig?

    Vad Lindbäck svarade förtäljer inte historien, men det är ingen avancerad gissning att han stod på sig. Han är trots allt utomordentligt kunnig på det juridiska område som, så gott det går, försöker teckna kontaktytorna mellan självstyrelsen och fasta Finland.

    Den tillspetsade hypotetiska situationen med åländsk vapentjänst kretsar dock kring hur ålänningar i den så kallade ”andra reserven” (vapenföra män över 30 år som inte gjort värnplikten) kan komma att utnyttjas, och är så osannolik att den blir relativt ointressant att gräla om.

    Man får därför hoppas att den självstyrelsepolitiska nämnden inom sig fortsättningsvis mindre diskuterar den komplicerade juridiken bakom landshövdingens yttranden och mer lyssnar till själva klangen i hans uttalanden.

    För i Nyans intervju sade landshövdingen nämligen också: ”Om kriget kommer lär beredskapslagens 3 § träda i kraft med en gång, det vill säga Finland går över i beredskapsläge och undantagsförhållande på grund av krig inträder. Det första som kommer att hända då är att hela självstyrelselagen sätts ur spel.”

    Det är just där allt bränner till. Vilken makt har egentligen beredskapslagen över självstyret? Frågan är omdiskuterad och rättsläget – enligt självstyrelsens tillskyndare – luddigt. Under pandemin påpekades detta gång på gång på presskonferenserna av lantrådet och förvaltningschefen, som sedan i nästa andetag inte ville bråka för mycket om saken, med hänvisning till det prekära hälsoläget.

    Med tanke på hur mycket mer prekärt ett krig skulle vara än en pandemi är det visserligen ingen svår gissning att samma attityd skulle genomsyra Ålands hållning även då. Men alla ålänningar behöver förstå att oavsett juridiken så kommer det med hundra procents säkerhet att gå exakt så som landshövdingen säger, om kriget kommer:

    Trettio sekunder efter beredskapslagens ikraftträdande på grund av krig kommer all åländsk särlagstiftning att sopas bort. Juridiskt ”rätt” och ”fel” får lösas när vi vågar oss fram ur ruinerna igen.

    Nå, apokalypsen åsido behöver detta inte vara en teoretisk diskussion på landskapsnivå, och egentligen är landshövdingen fel person att tala med. Visserligen är han Finlands högste företrädare på Åland, men rent administrativt är det snarare försvarsministeriet som borde konsulteras.

    Det borde inte vara så svårt att få ihop en relevant delegation, kanske med lantrådet i spetsen, som diskuterar igenom saken med försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och får veta vad som gäller om ryssen kommer. Så som läget ser ut just nu kunde denna delegation rent av kunna skickas ganska skyndsamt.

    För någonstans i ett militärgrönt skåp i Helsingfors finns det en plan som det står ”Åland i händelse av krig” på. Den borde även Åland få läsa, snarast.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp