SÖK
MENY
Ålänningarna vill ha bättre bussförbindelser
Åsubs medborgarundersökning visar att ålänningarna vill ha bättre kollektivtrafikförbindelser.Det är en tydlig passning till våra beslutsfattare.
Ålands statistik och utredningsbyrå, Åsub, har gjort en undersökning av medborgarnas nöjdhet i sju kommuner (se faktaruta för kort beskrivning av undersökningen).
Svaren varierar beroende på vilken kommun byrån frågar om, men vad gäller trafiklösningar är bilden samstämmig. Det är lätt att åka bil men svårt att åka kollektivt.
I de tillfrågade kommunerna tyckte invånarna att bilen var det enklaste sättet att ta sig runt. Nästan alla som svarade på enkäten tyckte att möjligheterna att köra egen bil var antingen bra eller mycket bra. Det är sannerligen inte sensationellt, på något vis. Den åländska kärleken till bilen är väldokumenterad.
Det omvända förhållandet gäller kollektivtrafikförbindelserna. Lite slarvigt kan man säga att två av tio är nöjda med dagens utbud.
Vad som däremot överraskar något är att många önskar bättre möjligheter att åka kollektivt. Undersökningen vittnar om en klar majoritet som tycker att nuvarande trafiklösning är dålig.
Mellan 70 och 80 procent av alla som tillfrågades tycker det är viktigt att ha möjligheten att åka kollektivt. Oavsett om det är Brändö, Finström eller Jomala så är kollektivtrafiken en fråga som, av undersökningen att döma, faktiskt prioriteras högt av medborgarna.
Lägst prioriterades kollektivtrafiken av mariehamnarna, även om det fortsättningsvis är viktigt för stadsborna. Inställningen kan eventuellt förklaras med att närheten till både jobb och service är bättre än i övriga kommuner.
Svaren i medborgarundersökningen borde uppfattas som en klar beställning från medborgarna till beslutsfattarna. Blir busstrafiken bättre så är flera beredda att nyttja den.
Turplaneringen är förstås en avvägning. Det går att lägga en betydligt större peng på att försöka öka bussåkandet. Och det finns en risk att satsningen bara leder till flera tomma bussar. Men ska Åland någonsin klara av att erbjuda ett seriöst alternativ till privatbilismen så krävs något annat än dagens angreppssätt.
Det ska sägas att arbetet med busslinjerna faktiskt är på väg åt rätt håll. Tack vare det relativt nya biljettsystemet och försöket att sammanlänka turerna är det i dag, i alla fall i teorin, möjligt att kombinera mellan olika linjer på en och samma biljett. Stadstrafiken har dessutom utökats till att omfatta diasporamariehamnarna i Jomalas nya bostadsområden.
Ändå är andelen som åker buss fortsättningsvis låg på Åland. Enligt en annan Åsub-undersökning (Kollektivtrafik på Åland 2022) är det bara åtta procent av de svarande som åker buss varje vecka. Bara fem procent åker buss varje dag – trots att resenärerna enligt Åsub uppfattar bussen som bekväm och biljettpriset som förmånligt. Merparten av resenärerna är dessutom i skolåldern.
Så vad är problemet? En sak är turtätheten, också på kvällar och helger. Ska bussen lyckas utmana bilen så måste resenärer kunna ta bussen de tider man vill åka. För jobb- och skolpendlare passar turerna bra i dag. Men vill man till exempel nyttja bussen för kvälls- eller helgprogram i stan så blir det genast svårare.
Det viktigaste för att öka bussåkandet är, förutom turtätheten, att göra systemet begripligt. Ålandstrafiken har en pedagogisk hemläxa att göra. För det spelar ingen roll om det dräller av lämpliga turer så länge människor inte begriper när och varifrån de går. Enligt Åsubundersökningen om kollektivtrafiken är reseplaneraren resa.ax okänd för de flesta. Och turlistorna är sannerligen inte lätta att dechiffrera för en ovan resenär. Ett exempel: ska man åka landsortsbuss norrut från Maxinge så måste man veta att hållplatsen är på fel sida av vägen. Det står ingenstans.
Tröskeln måste vara så låg som möjligt för att få människor att ändra sina vanor. Blir det för svårt så struntar man i det och tar bilen istället. Det positiva är att det med ganska små medel borde gå att minska motståndet, och därmed också lyfta det åländska samåkandet.
Undersökningen i korthet:
– 1 366 personer bosatta i Mariehamn, Saltvik, Lemland, Jomala, Finström, Eckerö, Brändö har svarat på undersökningen.
– Befolkningen i de sju kommunerna var i slutet av 2021 drygt 80 procent av Ålands befolkning.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
