SÖK
MENY
Alla vinner på grönare städer
3-30-300: så kallas en nyligen formulerad internationell regel för hur mycket grönska en stad behöver för att människor, djur och växter ska leva väl där och för att minska effekterna av klimatförändringen.
Regeln presenterades av en grupp experter på Dagens Nyheters debattsida i nyårshelgen. ”3” handlar om att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem eller sin skola/arbetsplats. ”30” handlar om att minst 30 procent av varje stadskvarter ska skuggas av träd, medan ”300” handlar om att varje stadsbo ska ha högst 300 meter till närmaste offentliga grönområde.
Regeln är enligt forskarna, med Cecil Konijnendijk, professor vid Urban Forestry på University of British Columbia och Nature Based Solutions Institute, i spetsen tillämpbar i såväl småstäder som metropoler. Barcelona, Bristol, Canberra, Seattle och Vancouver är några städer som satt minst 30 procents krontäckning som mål.
Många städer domineras av bebyggelse och hårdgjorda ytor, vilket gör dem dåligt rustade för ett framtida varmare klimat. Med mer grönska främjas folkhälsan och den biologiska mångfalden. Växtlighet binder koldioxid och luftföroreningar, ger svalka under heta somrar och förebygger översvämningar genom att absorbera regnvatten.
Men det finns att bita i för stadsplanerarna. I Stockholm exempelvis ligger krontäckningsgraden på 21 procent. Enligt stadsarkitekt Sirkka Wegelius går det inte att direkt ange någon motsvarande siffra för Mariehamn. Men staden arbetar enligt henne sedan länge för en hög krontäckning, bland annat genom regeln om att det ska finnas minst 1 träd per 300 kvadratmeter tomtmark.
I mars presenterar staden sitt utkast till ny grönplan, och där ingår att se till att alla stadsbor har ett allmänt grönområde inom rimligt avstånd. Eftersom Mariehamn omges av vatten snarare än skogar och åkermark så blir de grönområden som finns inom stadsgränserna förstås extra dyrbara. Och de ska uppfylla många funktioner: rekreation, biologisk mångfald, bullerskydd, med mera.
Extra viktigt är det att grönområdena hänger samman mellan norr och söder, så att arter kan snitsla sig fram från det ena till det andra via gröna korridorer. Exempelvis är det bra för trafiksäkerheten om de talrika rådjuren i Mariehamn inte tvingas ut på gatorna för att ta sig från ett grönområde till nästa.
Centrala Mariehamn är dock fattigt på träd, något som inte lär förändras genom de framtida och pågående projekten. Kanske kommer det en tid när närhet till stora, gamla träd driver upp värdet på fastigheter mer än vad som är fallet i dag. Att fler människor bosätter sig i centrum är förstås en välkommen sak, men för att de inte ska få för långt till grönska så gäller det att värna om den närmast belägna parkmarken.
På sidan Gröna städer i Europa kan man läsa om så kallade lekotoper, som är naturlika lekmiljöer i stället för lekplatser med utrustning som beställs från en katalog. Resonemanget är att träd, buskage, bäckar, sand och stenar inte är mindre roliga att leka med, och erbjuder dessutom ekosystemtjänster.
På samma sida kan man läsa en intervju med den moderata kommunpolitikern Peter Danielsson i Helsingborg i Sverige (krontäckningsgrad 14 procent). ”När det gäller att öka andelen gröna ytor i våra städer finns egentligen ingen politisk oenighet. Träd och andra planteringar är dessutom förhållandevis billiga och en investering för framtiden. Att anlägga regnbäddar kostar till exempel en bråkdel av att bygga ut rörnäten för att klara störtregn”, säger Peter Danielsson i intervjun.
Också privata trädgårdar har en roll att spela för att bevara Mariehamn och andra städer beboeliga i ett allt varmare klimat. Alla som är lyckliga nog att råda över en markplätt i staden kan göra en insats för sig själv och hela staden genom att plantera lövträd och fruktträd och freda åtminstone ett hörn från robotgräsklipparens framfart så att vilda blommor och örter får en chans.
”Om var och en som har möjlighet väljer en mångfald av växter i stället för trädäck, stenterrass och pool är mycket vunnet”, skriver forskarna i debattartikeln.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
