SÖK
MENY
Är det nu skattegränsen blir osynlig?
Miljonfrågan för landskapsregeringen har länge varit hur man kan göra skattegränsen så osynlig som möjligt för företag och privatpersoner på Åland. Nu kan man vara en lösning på spåret efter att skattegränskontoret tagit fram tre olika typer av lösningar på skattegränsproblematiken.
Tidigare i veckan informerade skattgränskontoret i ett pressmeddelande om hur deras arbete har gått samtidigt som de presenterade tre förslag på åtgärder som landskapsregeringen kan ta i bruk för att underlätta hanteringen av skattegränsen för företagare.
Ett av förslagen är att införa ett ”skattegränsstöd” där landskapsregeringen ska stöda de åländska företagen som har handel med övriga EU med 20 euro per EU-deklaration.
2023 lämnade åländska företag in cirka 35 000 EU-deklarationer, om man ser till de siffrorna skulle landskapet alltså ge ett stöd på ungefär 700 000 euro per år till företagen.
Orsaken till att det begränsas till EU-förtullningar är att Ålands Näringsliv, via skattegränskontoret, fått finansiering från landskapsregeringen för att anlita Consilia som har tagit fram ett förtullningsprogram med syftet att förenkla de nationella periodiska förtullningarna.
Detta borde låta som guld och gröna skogar för de åländska företagarna. Handeln till Sverige har det senaste året har försvårats eftersom gränstullsamarbetet har upphört. Det har även blivit högre krav på tullformaliteterna i vårt västra grannland. Flera svenska leverantörer har börjat anlita ombud som tar hand om tulladministrationen. Kostnaden för ombudet får den åländska köparen stå för, som enligt skattegränskontoret ligger på 60 euro per exportdeklaration. Ett stöd som kan sänka de åländska företagens kostnader är välkommet.
Men tänk att det kan bli ännu bättre.
Skattegränskontoret lyfter även fram ett förslag där man skulle bygga ett ”handelshus” i Finland och även upphandla en ”godkänd plats för export” på svenska sidan.
Enkelt förklarat kan man alltså säga att landskapsregeringen ser till att det finns en plats där varor som åländska företag importerar och exporterar kan mellanlanda för att göra skattebyråkratin mer lätthanterlig för alla inblandade parter.
Skattegränskontoret har tagit fram bra förslag och förhoppningsvis går landskapsregeringen vidare med dem.
Låt oss spinna vidare på förslaget med handelshus i både Sverige och Finland. Det är en idé som kanske går att ta ett steg längre.
I stället för att ha det som ett mellanlager för varor, som gör deklarationsarbetet enklare för åländska företagare, kunde handelshusen istället vara som en form av förtullningscenter. Där skulle de göra allt det arbete som åländska företagare i dag lägger på förtullning och deklarationer på grund av skattegränsen, och sedan transportera varorna till Åland.
Då kan vi på riktigt börja snacka om att man gör skattegränsen osynligt för åländska företagare.
Men privatpersonerna då?
Jo, förtullningscentren skulle även kunna förhandla med nätsidor för att få dem att likt till exempel Ikea och Boozt, utan tjafs, skicka varor momsfritt till Åland.
Tänk om det skulle vara mer av en regel än ett undantag att hemsidor skickar varor till Åland momsfritt. Och att det dessutom, via förtullningscentret enkelt skulle gå att skicka tillbaka varor.
En sådan lösning skulle kosta för landskapet men det kanske är värt den kostnaden?
Landskapet äger redan ett fungerande logistikföretag i Åland Post som kunde sköta driften av förtullningshusen.
Behovet av ett skattegränskontor skulle försvinna och förslaget att betala 700 000 euro i skattegränsstöd till företagen per år blir inaktuellt. Skattegränskontoret finansieras redan till hälften av landskapsregeringen och hälften av Viking Line och Eckerölinjen, man skulle alltså kunna ställa krav på rederierna att vara med och ta en del av kostnaden. Lägg där till att Åland Post går på vinst med ungefär 1 miljon euro per år så har vi ett ganska bra startkapital för driften av två förtullningscenter.
Ska man jämföra med vad det skulle kosta landskapet att upphandla trafik till och från Sverige och Finland om skattegränsen slopas så är kostnaden av handelshusen nog en fis i rymden.
Nu är det ”bara” för landskapsregeringen att börja leta lokaler nära Grisslehamn och hamnen i Åbo för att på riktigt göra skattegränsen ”osynlig” för ålänningar.
