SÖK
MENY
Är det viktigare att dela ut vinst än att dela ut post?
Åland Post ska gå med en miljon i vinst. Samtidigt minskar man på utdelningsdagarna. Är det rimligt att Posten prioriterar vinstutdelning över postutdelning?
Så här säljer landskapsägda Åland Post in sig till potentiella kunder: ”Åland post är ett modernt logistikföretag med cirka 170 medarbetare som erbjuder unika lösningar i en framtidsbransch /…/ Posten levererar kostnadseffektiva och säkra leveranser – stort eller smått, mycket eller litet, när eller fjärran – Posten finns nära dig.”
Ett rimligt tillägg hade kunnat vara ”men inte på tisdagar och torsdagar”.
För posten har i många år riktat in sig på just logistiklösningar i e-handelsbranschen. Det har varit en lyckad affär. Kryphålet som gjorde Åland Post till en perfekt mellanhand för ”logistiklösningar i de globala e-handelskedjorna” är välkänt. Skatteundantaget skapade en förutsättning att skicka paket under en viss summa till kunder utan att momsen behövde betalas om varorna mellanlandade på Åland. Och landskapets kassa växte stadigt tack vare den fiffiga lösningen.
Sedan stängdes kryphålet. Och de senaste åren har varit tuffa för Åland Post med krympande omsättning, minskad vinst och samarbetsförhandlingar för att anpassa verksamheten efter den nya verkligheten. Åland Post har också flyttat delar av sin verksamhet till finländska fastlandet för att fortsätta med logistiklösningarna man etablerade sig inom under guldåren.
När bolaget ordnade bolagsstämma för ett par veckor sedan var målsättningen att återigen göra posten till en sorts kassako. Relativt nytillträdda vd:n Johan Sundblom meddelade att målsättningen är att nå en miljon euro i resultat och att året har börjat nästan ”löjligt nära budget”.
Det är ju bra att Åland Post vill gå med vinst och expandera till marknader utanför Åland. Men posten har också ett kärnuppdrag. Det är ett uppdrag som har anor till första halvan av 1600-talet och som människor riskerade sina liv för. Än i dag uppmärksammar vi postgångens betydelse genom att ro och segla över Ålands hav.
Mängden papperspost minskar. Men ännu finns många som är beroende av det som landar i brevlådan för att kunna vara en fullvärdig medlem av samhället. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, fanns 2022 fler än 7 000 ålänningar över 65 år. Och även om många över 65 har anammat det digitala så finns det fortfarande många som håller fast vid det analoga. En mätbar indikator är Åsubs genomgång av de åländska medievanorna. Enligt Åsub är nästan 70 procent av de över 65 år konsumenter av traditionell media (i motsats till digital), vilket betyder nästan 5 000 ålänningar. Bland de som är 75 år eller äldre är det en av fyra som inte använder internet alls.
Det finns också en inbyggd krisberedskap i en välfungerande postverksamhet. Även om man inte ska vara överdrivet alarmistisk vad gäller cyberhoten mot Åland kan den fysiska postgången bli avgörande vid avsiktliga eller oavsiktliga störningar i nätet.
När den nya postlagen diskuterades i lagtinget för några år sedan sades att man kunde spara ungefär en halv miljon genom att dela ut posten färre dagar. Postens vinst för 2023 var 224 000 euro. Det hade alltså kunnat betyda ett minus i postens kassa om man hade delat ut brev varje dag, men är det så farligt?
Skattemedel används för att bekosta så gott som all annan samhällsviktig service. Och anser ägaren att postens kärnverksamhet är viktigare än rollen som kassako så borde det gå att prioritera postutdelningen. Om Åland Post dessutom når sitt mål om en miljon euro i vinst kanske landskapet kan nöja sig med hälften, just för att ålänningarna ska kunna få sin post varje dag.
Vad vill ägaren, egentligen?
