DELA
Foto: Stefan Öhberg
Har vice lantrådet den fingertoppskänsla som krävs för att fortsätta de viktiga självstyrelsediskussionerna med riket och den nya Ålandsministern Thomas Blomqvist?

Är Harry Jansson lämplig att föra diskussion med riket?

Ord står mot ord i frågan om huruvida Harry Janssons (C) sätt att kommunicera var delorsak till att Ålandsministern Anna-Maja Henriksson avsade sig posten och självstyrelsefrågan.Frågan är om vicelantrådet överlag är rätt person att fortsätta diskussionerna med riket?

I slutet av förra veckan kom nyheten att Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) ger över ansvaret för Ålandsfrågorna, och den tillika strandade självstyrelselagen, till sin partikollega Thomas Blomqvist. Som orsak angavs tidsbrist. Nya Ålands granskning visar att det verkar förekommit gnissel i kommunikationen mellan vice lantrådet Harry Jansson (C) och Henriksson. Det understöds av flera vittnesmål om vad lantrådet Veronica Thörnroos (C) själv ska ha sagt i självstyrelsepolitiska nämnden. Harry Jansson tillbakavisar kritiken.

Särskilt förvånande skulle det dock inte vara om Jansson gjort sig ovän med Ålandsministern. En titt i backspegeln visar på ett återkommande mönster av bristande taktkänsla och en antagonistisk inställning till Finland. Här en kort summering ur arkivet:

”Politiskt sprängstoff”. Så beskrivs det brev som Harry Janssons nära anhörig skrev 2011 efter att dåvarande Centerordförande Jansson inte hade valts in i lagtinget och lantrådsdrömmarna krusades. I brevet framgår bland annat att Janssons visioner för lantrådsposten var att utmana Finland genom att bevilja en icke finländsk medborgare åländsk hembygdsrätt och i eurokrisens spår välja ”rätt” väg som kunde innebära självständighet för Åland. Nämnas bör här även att Jansson två år tidigare gått från Ålands Framtid till Centern och då lovat tona ner sin självständighetsiver. Jansson får sedan en lagtingsplats efter att ha avstått finansministerposten till Roger Nordlund (C).

Mellan 2011 och 2015 stormar det kring soloåkningar gällande avbytarservice och LBU-programmet då Harry Jansson anklagas för att bedriva opposition mot sitt eget parti. När Liberalerna efter segern i valet 2015 (med en segermarginal på ett hundratal röster mot Centern) får bilda regering väljer man Moderat samling och Socialdemokraterna. Centerns 36 år långa regeringsera tar slut och Harry Jansson pekas ut som en av orsakerna.

”När Katrin Sjögren presenterade regeringsbasen var det ett ord som upprepades flera gånger; stabilitet (…) Det här är en tydlig markering mot Harry Janssons utspel”, skriver Nyans ledarskribent Annica Lindström.

I slutet av 2015 lämnar Jansson över Centerns ordförandemantel till Jörgen Pettersson och har en tämligen okontroversiell period (i alla fall om man får tro nyhetsarkivet) som lagtingsledamot.

Efter valet 2019 utnämner den tidigare rivalen och nu regeringsbildaren Veronica Thörnroos honom till vice lantråd. Detta trots att Harry Jansson två år tidigare vägrat sitta i Centerns presidium då Thörnroos blev C-ordförande efter Pettersson.

”Ett av de allra minsta problemen jag har framför mig, det är min relation till Harry Jansson”, säger lantrådet i samband med ministerutnämningen 2019.

Frågan är om hon skulle hålla med om det uttalandet idag.

Under de tre senaste åren har vice lantrådet orsakat två misstroendeyrkanden. Först upprörde han JO genom att vägra svara på frågor och sedan gick han emot tjänstemän, självstyrelsepolitiska nämnden och lantrådet själv gällande ett jordförvärvstillstånd. Thörnroos fråntog honom då några av hans viktigaste portföljer; jordförvärvsrätt, näringsrätt och hembygdsrätt och sade att han togs till nåder tack vare hans ”kunskaper och intresse för självstyrelsen”. Men nu menar källor alltså att Thörnroos även fått axla den dialogen med Ålandsministern.

”Jag brukar försöka sköta kommunikationen på annat sätt än via tidningarna”, sade Anna-Maja Henriksson om kontakten med Jansson. Jansson kontrade i Nya Åland med sitt vanliga försvar: att han ju bara är rak. I Tidningen Åland säger han att bilden som ges av diskussionerna med justitieministeriet inte speglar verkligheten. Men även vice lantrådet själv har tidigare tillstått att känslorna ibland tar över när det handlar om frågor han anser viktiga. För ett år sedan fick han be om ursäkt efter att i affekt skrivit en insändare där han kallat en lagtingskollega ”dödgrävare”.

”Det är inte bra när min omtanke och mitt försvar av självstyrelsen bidrar till ökade motsättningar och polarisering”, sade han då.

Rättframhet är inte alltid en dygd och politiker bör vara varsamma i sin kommunikation, speciellt när det handlar om stora och känsliga reformer.

Kanske hade lagtingsledamoten Camilla Gunell (S) rätt då hon efter misstroendeyrkandet om JO konstaterade: ”Där här är inte den person som är den mest lämpliga att ro i land många viktiga frågor tillsammans med rikets riksdag och regering.”

Det finns nog inte någon som tvivlar på att Harry Janssons hjärta slår för Åland och att han är en egensinnig och driven politiker med stor kunskap om självstyrelsefrågor. Men han är en soloåkare och bortförklarare av rang, där konsekvenserna hittills lyst med sin frånvaro. Varför kan man fråga sig? Statsvetare Göran Djupsund har tidigare spekulerat kring svaret på just det:

”Jag tolkar det lite som att hans ställning i regeringspartiet är så pass stark att han inte kunde flyttas på.”

Nästa år stundar val. Det är dags för Centern och regeringen att sluta ha överseende med Harry Jansson. Man bör i denna stund verkligen fråga sig om vice lantrådet har den fingertoppskänsla som krävs för att fortsätta de viktiga självstyrelsediskussionerna med riket och den nya Ålandsministern Thomas Blomqvist.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp