SÖK
MENY
Är klimatturismen enbart något positivt?
Nordens turism har fått ett uppsving då sydeuropéer söker sig till svalare breddgrader på grund av de senaste årens värmeböljor. Klirr i kassan för nordiska turismföretagare. Frågan är hur långsiktigt och hållbart klirret är?
Värmerekordet i Sverige för september slogs i onsdags då 31,1 grader mättes på mätstationen i Helsingborg.
Det tidigare värmerekordet uppmättes till 29,1 grader i Stehag i Skåne 1975.
– Det är noterbart då det på decimalen har slagit vårt tidigare rekord med två hela grader, säger Erik Höjgård-Olsen, meteorolog på SMHI till Aftonbladet.
Inte mindre än 15 stationer i Sverige har noterat sin varmaste septemberdag under veckan. Och Erik Höjgård-Olsen menar att fler stationer kan slå sina gamla värmerekord i september.
Samma trend syns även i Finland. I veckan uppmättes 27,5 grader som varmaste temperatur i Finland, så varmt har det inte varit en septemberdag sedan 1968. Det har även uppmätts 66 dagar av högsommarvärme i Finland vilket är mer än någonsin, och den siffran lär stiga innan månaden är slut. Årets majmånad var även den varmaste någonsin.
Spontant känns det inte fel med lite varmare och längre somrar. Samtidigt är det skrämmande hur tydlig klimatkrisen är.
I södra Europa har det ännu en sommar rapporterats om extremhetta där myndigheter gått ut med varningar om att stanna hemma. Sommaren har präglats av rapporter om turister och lokalbor som dött till följd av hettan och bränderna som härjat i bland annat Italien, Turkiet, Nordmakedonien, Kroatien och Grekland. Sprinklers installerades på gatorna i Verona för att kyla ner förbipasserande och landningsbanor har smält på grund av hettan.
Här i Norden har vi haft humana temperaturer men de senaste årens värmerekord pekar på att somrarna bara kommer bli varmare och varmare. Samtidigt har det nya begreppet ”coolcation” etablerat sig. Det innebär att de människor som har råd och möjlighet att resa bort från extremhettan i Sydeuropa söker sig till nordligare breddgrader för att få en svalare semester. Tidningen Åland lyfte detta i en ledare 29 augusti. Där ställdes frågan om Åland är med på det nya turismtåget. Då sydeuropéer har för vana att ta ut sin semester senare på året är det ett ypperligt tillfälle för Åland att lösa miljonfrågan om hur vi ska förlänga turistsäsongen.
Men bakgrunden till den nya turismvågen lyftes inte.
Om utvecklingen vi har sett de senaste somrarna fortsätter kommer begreppet klimatturism snart att vara bortglömt och bytas ut till ett annat ord: klimatflyktingar.
Att kapitalisera på den nya turismvågen är så klart bra för det nordiska näringslivet. Särskilt efter pandemin som sänkte många företag.
Men frågan är om vi är beredda på att ta emot en flyktingvåg från Grekland, Kroatien eller något annat land som lider av hettan?
Är de lika välkomna när de inte övernattar på våra hotell eller äter på våra restauranger?
Och vad händer om även de nordiska länderna börjar uppleva baksidan av extremhettan?
Visst kan vi under de kommande åren se ett kortsiktigt klirr i kassan när klimatturisterna kommer, men klimatkrisen har även en negativ påverkan på oss nordbor. Åländska bönder har redan upplevt vad torka gör med skörden, och med värmerekorden som slås kan vi vänta oss ännu torrare somrar även i Norden. Forskare menar att vattentemperaturen och havsnivån kommer stiga i Östersjön samtidigt som istäcket minskar vilket påverkar hela ekosystemet, marina arter samt verksamheter som sjöfart, fiske och vattenbruk.
Visst kan Åland hoppa på det nya turismtåget, men Åland bör även förbereda sig för den verklighet som gör att turisterna lockas hit.
