DELA
Foto: Jonas Edsvik
Energikrisen är roten till att priserna stiger i så gott som alla sektorer. Men oavsett om man fokuserar på priser för el, mat, bränsle eller lån så tas allt från samma plånbok. Kommer regeringen att underlätta den prisutveckling som väntar i vinter?

Är regeringen redo för nästa kris?

Det har varnats för energikrisen i över ett år, och effekterna märks nu överallt i det åländska samhället. När regeringspartierna sätter sig ner för budgetförhandlingar finns en fråga som måste prioriteras: vilken hjälp får ålänningarna att ta sig igenom den kommande vargavintern?

I veckan kunde Nya Åland berätta att Mariehamns energi höjer elpriset med 120 procent från och med oktober, vilket ger en höjning av kundernas kostnader på mellan 43 och 58 procent. Till det ska sägas att energibolaget redan två gånger i år har höjt priset med 20 procent. Även Ålands elandelslag höjer priset med 102 procent. Enligt andelslaget ökar de månatliga kostnaderna i genomsnitt med 63 euro. ÅEA:s vd David Karlsson sade i torsdagens Nya Åland att det inte går att jämföra dagens situation på elmarknaden med någonting i historien.

Vi är såklart inte ensamma om den här utvecklingen. Helsingforsbolaget Helen aviserar prishöjningar på 58 procent och Tammerfors stads elbolag dubblar elpriset i höst.

Orsakerna till den rådande energikrisen är, som flera redan har skrivit utförligt om, många och komplicerade. Men något förenklat så handlar det om ett minskat utbud (den gröna omställningen och olje- och gasbrist till följd av Rysslands invasionskrig) och en stigande efterfrågan (en kall, energikrävande, vinter i Europa och Asien följt av en varm sommar) samt ett föråldrat elnät som har skapat vad många kallar den perfekta stormen på energimarknaden.

Om man vill översätta begrepp som inflation och energikris till faktiska konsekvenser för vanligt folk så går det att exemplifiera med fyra utgiftsposter. En elräkning som förra vintern låg på 250 euro kan i vinter kosta 400 euro. Lägg då till stigande matpriser, höjd ränta på eventuella lån och – för de som behöver pendla med bensin- eller dieselbil – ett redan skyhögt bränslepris. I bästa fall drabbas man bara av någon av de ovanstående kostnadsökningarna, i värsta fall av alla. Klart är i alla fall att ingen lämnas helt oberörd. Och kruxet är ju att allt ska betalas från samma bankkonto, som inte växer i samma takt.

Det finns många goda argument varför det är nödvändigt att betala ett högre energipris just nu. Bland andra Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson menar att de stigande kostnaderna är ett lågt pris att betala för den europeiska friheten, till skillnad från ukrainarna som betalar med människoliv. Han har (för en gångs skull) en poäng. Den gröna omställningen bidrar också till ökade priser nu men kommer förhoppningsvis att skapa en framtida energiförsörjning som inte förstör planeten.

Det är ingen omöjlighet att vi i framtiden får vänja oss vid högre priser, kanske det till och med är positivt. Högre priser kommer att leda till både förändrade produktions- och konsumtionsmönster som med stor sannolikhet påskyndar den klimat- och energiomställning vi så akut behöver.

Det ska sägas att det redan nu finns många goda idéer om hur energiförsörjningen ska bli bättre. För att mildra kostnaderna har det föreslagits tydligare incitament för att styra elförbrukningen till tider när nätet inte är lika belastat. Planerna på utbyggd vindkraft runt Åland är ett potentiellt guldägg, och även om det inte påverkar vårt elpris per definition så leder en mer utbyggd vindkraft till ett större utbud av grön el, vilket förstås också påverkar oss.

Det finns även en rad goda förslag på hur man på kort sikt kan spara på el och sänka sina matkostnader, sådana åtgärder är förstås också viktiga. Det är nödvändigt att skapa en framtida elförsörjning som minskar risken för sådana här toppar, och likaledes att göra enkla inbesparingar i det egna hemmet som gör skillnad i dag.

Men här och nu finns också anledning att dämpa fallet, åtminstone tillfälligt. Under pandemin pratades det ofta om att ”platta ut kurvan”, och samma analogi borde fungera nu.

För att göra det behöver landskapsregeringen agera så snart som möjligt. Oavsett vilken väg regeringen väljer (subventionera kostnader, sänka avgifter eller dela ut ett engångsbidrag till alla ålänningar) så borde våra beslutsfattare ta höjd för att i höst och i vinter på något sätt stärka ålänningarnas ekonomi.

De som redan har tufft att få ihop vardagen kommer att få det ännu tuffare. Många har dessutom en svagare buffert på grund av de tuffa pandemiåren vilket gör motståndskraften i en ny kris lägre.

En försvagad åländsk köpkraft kommer att få effekter i hela samhället och i slutändan också på de intäkterna som utgör landskapets klumpsumma.

En ny kris står för dörren. Är landskapsregeringen redo?

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp