DELA
Foto: David Lienemann/Wikimedia commons
Både Trumps och Clintons benådningar kritiserades vid beslutstillfället – men långt i från lika mycket som Bidens. Vad beror det på?

Är tilltron på väg att fallera helt?

President Joe Bidens benådan av sonen Hunter Biden rört upp känslor – både bland höger- och vänsterväljare. Men var det Bidens beslut som fick bägaren att rinna över för de amerikanska folket eller hade tilltron till systemet man skapat redan fallerat?

Kontroversiella benådningar hör inte till ovanligheten för amerikanska presidenter men Joe Biden, Donald Trump och Bill Clinton samt Abraham Lincoln hör till den relativt lilla skaran som under sina respektive mandatperioder har använt sin makt för att benåda personer inom familjen. 2001 benådade Bill Clinton sin halvbror Roger Clinton för att sudda ut broderns brottsregister efter ett narkotikabrott under 1980-talet.

Under sin första mandatperiod utdelade Donald Trump flera benådningar, bland annat till sin svärsons pappa, Charles Kushner. Kushner som, likt Hunter Biden, bland annat dömts för skattebrott benådades av Trump 2020 och har nyligen nominerats till USA:s ambassadör i Frankrike.

Både Trumps och Clintons benådningar kritiserades vid beslutstillfället – men långt i från lika mycket som Bidens. Vad beror det på?

Främst handlar det om trovärdighet. Presidenten har under hela sin mandatperiod varit tydlig med att en benådning inte är på kartan och att då göra en u-sväng gällande ett så starkt ställningstagande med bara två månader kvar vid makten har förståeligt rört upp känslor på båda sidor av det politiska spektrat, framför allt bland republikaner där ordet ”skenhelighet” ropats från hustaken de senaste dagarna.

Men det största problemet är inte nödvändigtvis Bidens beslut – utan att det demokratiska partiet gjort frågan till en av de absolut största valfrågorna. Demokraternas linje har de senaste åren varit att man är partiet som respekterar lagen och faktum är att Bidens beslut då blir väldigt problematiskt.

Så visst, skenhelighet är inte ett helt felaktigt ordval i detta fall, men hör man till de nästan 77 miljoner amerikanska väljare som nyligen valde att rösta för en dömd brottsling som själv benådat trotjänare till höger och vänster, och planerar att fortsätta göra så, är det nog dags att släppa taget om pärlhalsbandet.

Att å andra sidan påstå att Bidens val skulle vara oproblematiskt är dock naivt. En benådning av denna karaktär må eventuellt kännas logisk ur ett medmänskligt perspektiv men reaktionerna på beslutet visar att det skadar tilltron till rättsystemet samt tilltron till makten. En tilltro som inte har råd att skakas ytterligare.

Undersökningar visar nämligen att tilliten till den styrande makten i USA fortsätter att dala. När ”the National Election Study” gjorde sin första tilltrosundersökning 1958 sa tre fjärdedelar av de tillfrågade amerikanerna att man litade den folkvalda makten i Washington D.C.. Under 60-talet och Vietnamkriget började siffrorna gå ner och med undantag från en kort period i mitten på 80-talet har trenden fortsatt åt samma håll. Den senaste rapporten visar på att 35 procent av demokratiska väljare och enbart elva procent av de republikanska väljarna anser att de kan lita på att landets ledare tar rätt beslut.

Men bristen av tilltro slutar inte vid politiken. Tilltron till media är rekordlåg.

Efter valet 2016 hade tron på medias tillförlitlighet sakta börjat återhämta sig men en ny gallupundersökning visar på att senaste tidens växande klyfta mellan partierna har raderat den återhämtningen och tilltron till massmedia nu åter igen nått en ny lägsta nivå.

Den är inte bara rekordlåg – media är nu den institution som amerikanska väljare litar allra minst på. En otroligt oroväckande trend i ett redan splittrat land.

En bristande tilltro syns även i Finland. När statsrådet lät göra en barometer tidigare i höstas konstaterade man att tilltron till många viktiga samhällsinstitutioner har minskat jämfört med den undersökning som gjordes under våren. Även där har tilliten till medierna minskat.

Att Bidens beslut inte hjälper till att öka tilltron till den styrande makten och rättsväsendet är ganska tydligt – att det skulle vara den enda orsaken till att förtroendet förblir lågt är inte lika troligt. Bidens val kan absolut kritiseras men dessvärre är det nog bara en droppe i ett hav av en större problematik som utvecklats över de senaste åren.

Ska Trump klara av att återställa tilliten under de kommande fyra åren? Troligtvis inte.

En restaurering av tilliten kommer kräva ett stort arbete över partigränserna och där ser framtiden tyvärr inte allt för ljus ut.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp