SÖK
MENY
Århundradets rättegång i Stockholms tingsrätt
Kan svenska företagstoppar dömas för folkrättsbrott i Sydsudan utan att ha beordrat en enda militär?”Århundradets rättegång” kan förhoppningsvis bli ett internationellt exempel.
I veckan inleddes rättegången mot företrädare för det svenska företaget Orrön, tidigare Lundin Oil. De åtalas för medhjälp till grovt folkrättsbrott under åren 1999-2003 i vad som i dag är Sydsudan. Runt millennieskiftet tecknade det svenska oljebolaget Lundin Oil, som en del av ett konsortium, kontrakt för prospektering av olja i ett område som kallas Block 5A i Sudan. Det pågick ett inbördeskrig i landet och eftersom det fanns pengar att tjäna för den sudanesiska regeringen fanns ett starkt incitament att få kontroll över området. Över 12 000 människor dödades och 160 000 drevs på flykt i konflikten.
Frågan som Stockholms tingsrätt ska ta ställning till är i vilken utsträckning oljekonsortiet med de svenska oljepamparna i spetsen drev på de övergrepp som begicks i Block 5A vid den här tiden. Vilket ansvar har bolaget för att regimtrogna brände byar, mördade och torterade civila och tvingade tusentals att fly från sina hem? Hem som råkade ligga precis där oljan fanns.
Ur ett moraliskt perspektiv är frågan klar. Ger man sig in i ett krigsdrabbat land för att borra olja på ett område som kräver ett militärt övertagande kan man inte frånsäga sig sitt ansvar när människor skadas.
Juridiskt är det betydligt svårare att belägga skuld. Går det att bevisa att folkrättsbrotten begicks uttryckligen för att möjliggöra oljeutvinningen? Eller råkade de bara sammanfalla? Åklagaren måste i så fall övertyga rätten om att korrespondensen mellan bolaget och regeringen går att se som uppmaningar till den sudanesiska militären att rensa områden på människor – för att tjäna pengar.
Några sådana exempel har redan diskuterats. Åklagaren har kunnat visa dokument som visar att oljekonsortiet kräver en politisk lösning på konflikten för att kunna ta upp oljan. Samtidigt har bolaget tydligt meddelat var de tänker borra. Å andra sidan finns korrespondens där oljeföreträdarna uppmanar till fred.
Det är ingen liten sak att leda i bevis – och det är långt kvar. Rättegången väntas ta två och ett halvt år och stämningsansökan är på 80 000 sidor. Det är den största rättegången i Sverige någonsin. Och principiellt betydelsefull.
Journalisten Martin Schibbye som har rapporterat om oljebolaget i många år menar att rättegången är unik. Att företagsledare åtalas för medhjälp till folkrättsbrott är nämligen väldigt ovanligt – också globalt. Schibbye väljer att backa bandet till Nürnbergrättegångarna och åtalen mot de företag som deltog i nazisternas militärmaskineri för att hitta en jämförelse. Vid sidan av de kända nazisttopparna åtalades ledare för läkemedelsföretaget IG Farben. Bland annat deltog företagstopparna i kriget genom att kartlägga och planera vilka industrier som skulle konfiskeras när Tyskland invaderade Tjeckoslovakien och Polen. I Farbens regi utsattes även judiska fångar för experiment.
Då avkunnades fällande domar, även om straffen inte blev särskilt hårda.
Fallet Lundin är också viktigt eftersom det visar att den svenska staten kan ställa företagsledare till svars för delaktighet i konflikter – i Sverige. Det betyder att även andra företag som profiterar på konfliktdrabbade eller fattiga områden kan ställas till svars – och förhoppningsvis kan det inspirera andra länder att följa det svenska exemplet.
Det är förstås inte helt enkelt. Det går att fördunkla och tvätta sina affärer genom underleverantörer, samarbetspartners och skatteparadis. Men fallet Lundin signalerar att sådant inte nödvändigtvis friskriver en från skuld.
Varor, tjänster och vinster färdas fritt över nationsgränser. Det enda rimliga är att ansvar följer efter.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
