SÖK
MENY
Avbryt upphandlingen i Grelsby
Fyra kommersiella aktörer har visat intresse för en storskalig solcellspark i Finström, och fastighetsverket begär snart fullmakt av lagtinget för ett arrende. Varför bygger vi inte själva istället?
Förståsigpåare i elbranschen brukar sucka tungt när man frågar dem hur saker och ting egentligen fungerar och hänger ihop i den elektriska världen. Under researchen till denna text har vi mer än en gång fått höra att ”allt som folk tror att de vet om elen är fel.”
Som det där med förnyelsebar energi. Vi producerar ju så mycket av den, till Ålands fromma, eller hur? Med Långnabbaverken igång gnider vi fram 65 procent av vårt årsbehov, och blåsiga dagar är det hemåt så att det bara visslar: nyligen berättade näringsminister Fredrik Karlström på Facebook att Åland just den aktuella dagen (den 16 augusti) producerade 129 procent av sitt behov och minsann exporterade till Sverige.
Av dylikt sluter man sig lätt till att Åland till 65 procent drivs av förnyelsebar energi och ibland tjänar massor med pengar på den. Men så är det ju inte. Inte alls.
Andelen faktisk vindel i dina kablar ligger på någonstans mellan en och fyra procent. För energin som genereras av de åländska möllorna går inte ut i det åländska elnätet utan säljs direkt på den nordiska elbörsen till spotpris. Och pengarna sänker sannerligen inte våra elräkningar om nu någon trodde det, utan rinner ner i ägarkonsortiets fickor.
Vilket för oss över till den där solcellsparken.
Som Nyan rapporterat tidigare är Neoen Renewables, OX2 och Falck Renewables intresserade av att etablera en solcellspark på landskapets marker i Grelsby. Nu har även Ilmatar visat intresse. Det är lätt att förstå varför, med tanke på priserna på elbörsen.
Men här är förhållandena annorlunda än med vindkraften. Man kan på marknadsmässiga grunder förstå exemplet Långnabba: det kostar grova pengar att bygga jättesnurrorna, och förstås måste investerarna få tillbaka sina pengar med god avkastning, annars bygger de inga vindkraftverk alls, till förfång för naturen.
Med solcellerna ligger det dock annorlunda till. Där är investeringskostnaderna måttliga och så länge som spotpriset ligger på nuvarande nivå lätta att hämta tillbaka.
Det finns heller – dessvärre – ingen anledning att tro att elpriset kommer att gå tillbaka till de gamla nivåerna. Norden har, jämfört med till exempel Tyskland, ett mycket lågt pris på sin energi, och när vi framöver ska ställa om till fossilfritt behöver vi gott om kräm i nätet för att kunna ladda våra elbilar. Solceller och elen de producerar kommer under lång tid framöver vara en väldigt god affär.
Så varför ge bort elen och pengarna till privata investerare när det finns ett annat, bättre sätt?
Här kommer de så kallade mankalabolagen in. Mankalabolagen (namnet kommer från ett prejudicerande fall i HFD på sextiotalet rörande företaget Mankala Oy) är samägda aktiebolag som kan producera tjänster åt sina ägare till självkostnadspris. I Finland är de flesta kraftbolag mankalabolag och delar på investeringsbördorna: Ålands Elandelslag är till exempel redan delägare i kraftsbolaget Puhuri som producerar vindkraft till Österbotten.
Varför skulle inte landskapet Åland kunna bilda ett mankalabolag och slå sig ihop med andra aktörer, som Katternö Kraft, nyss nämnda Puhuri eller Rajakiiri (också det ett vindkraftsbolag i norra Österbotten) och bygga den där solcellsparken i Grelsby alldeles själv?
Marken äger vi redan. Och elen skulle stanna kvar på Åland och komma alla till del.
Man ska visserligen komma ihåg att självkostnadspriset inte alltid är lägre än marknadspriset för dagen. Men det åker inte bergochdalbana, och stabilitet är grunden för en god ekonomi, både för hushållen och industrin. Det skulle vara värt mycket för oss alla att veta på ett ungefär vad elräkningarna kommer att ligga på framöver, oavsett vad Putin har för sig.
Visst finns det utmaningar med ett sånt system. Det åländska stamnätet behöver antagligen byggas ut och förstärkas. Solen lyser inte alls långa tider och då måste vi kunna köpa energi från Finland eller Sverige precis som förut – så långt som möjligt för pengar vi tjänat in under de soliga överskottsdagarna, märk väl.
Kanske är det så här vi behöver tänka framöver. Solen lyser över oss alla. Låt oss försöka behålla så mycket som möjligt av dess värme här, lokalt, på Åland. Avbryt upphandlingen i Grelsby.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
