SÖK
MENY
Avtalsfrågor och minoriteter i kläm
Dagens dubbla ledarspaningar reflekterar över sexpartiöverenskommelsen om havsbaserad vindkraft på Åland samt nya kontroversiella domslut från USA:s Högsta domstol.
Vad hände – egentligen?
Det är rötmånad och högsommar – traditionellt den tid då den politiska aktiviteten går ner på noll och tidningarna fylls av glasstester och Rockoffintervjuer. Men i år har nu inträffat något som är av genuint politiskt intresse på Åland, nämligen det ”avtal” som sex av åtta åländska partier ingått om utvecklandet av havsbaserad vindkraft på åländskt territorium.
Det har väckt uppmärksamhet och debatt att Obunden samling håller sig utanför överenskommelsen. På sociala medier har det också fällts kommentarer som får en observatör att undra riktigt vad som pågått i kulisserna när ”avtalet” undertecknades.
För för det första är det förstås inget bindande avtal det handlar om, utan just en politisk överenskommelse, uppseendeväckande nog ingången ett par månader före lagtingsvalet i höst. Och Obunden samlings ordförande Marcus Måtar har i radion kryptiskt benämnt denna överenskommelse ”ett beställningsjobb”. Frågan uppstår osökt: beställning från vem?
Här kan det vara av intresse att notera ett inlägg på Facebook av Katrin Sjögren (Lib). I ett meningsutbyte med Jörgen Strand (MSÅ) uppger Sjögren att hon och andra åländska politiker i samband med ”avtalet” varit i kontakt med såväl Ilmatar som OX2 – samt Ålandsbanken.
Kanske är det rötmånaden som får Nyans ledarsida att se i syne, men det verkar onekligen som att andra krafter än de rent politiska har varit i rörelse i bakgrunden när de sex partierna gjorde upp. Man undrar i vilken ordning de olika initiativen tillkommit. Man undrar också över Ålandsbankens inblandning.
Det är inte illegitimt att näringslivet knackar på politikernas dörr och efterlyser handling när det brådskar. Men man tycker kanske att den kontakten i alla fall borde redovisas öppet av politikerna, särskilt så nära valet.
Obunden samling har dessutom en poäng i att ”avtalet” helt bortser från kommunernas självbestämmanderätt, vilket bäddar för en politisk härdsmälta längre neråt hösten. Fortsättning lär följa, på andra sidan rötmånaden.
Framåt mot det förflutna
Den republikanska supermajoriteten i USA:s Högsta domstol har slagit till igen – inte en utan två gånger. Återigen handlar det om gällande rättigheter som rullats tillbaka och ännu en gång är det den vita, kristna högerns agenda som avancerats.
Nästan på årsdagen av den federala aborträttens avskaffande i USA återvände amerikanska HD nyligen med två nya käftsmällar åt en av det moderna Demokratiska partiets viktigaste hjärtefrågor: minoriteters rättigheter. I det första fallet har den konservativa påtryckarorganisationen ”Students For Fair Admissions” stämt två amerikanska universitet för att de tillämpat positiv särbehandling av vissa etniska minoriteter vid studentintagningen; förfarandet har tillämpats av många universitet sedan 1970-talet för att försäkra sig om den etniska diversiteten bland studenterna.
Men proceduren har varit kontroversiell lika länge som den funnits till. Vita studenter har upplevt sig diskriminerade när svarta och latinska amerikaner har fått gå före i kön för att alla etniciteter ska finnas representerade i studentkåren. Nu har alltså positiv särbehandling förbjudits i ”den ytliga färgblindhetens namn”, som Sonia Sotomayor, en av HD-ledamöterna med en avvikande åsikt bittert uttryckte saken. För de djupa rasistiska strukturerna i USA är i hög grad i kraft fortfarande; det förevarande domslutet lär bara befästa dem.
Ännu mera osmakligt är domslutet i fallet ”Creative LLC v. Elenis”, där en kristen webbdesigner krävt att få slippa bygga bröllopssajter för samkönade vigselpar. I namn av sin bigotta religions fördomar mot homosexuella får nu Coloradobon Lorie Smith aktivt bojkotta kunder vars sexualitet avviker från hennes egen.
Man får förmoda att om hennes tro innefattade föreställningen att ”judarna mördade Jesus” skulle snart de välbekanta gula stjärnorna också dekorera hennes skyltfönster. Det förflutna tycks vara på modet i USA: vi har varit här förut.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
