SÖK
MENY
Både fantasi och substans i Mariehamns framtidsvision
Mariehamns stad ”Vision 2040”-dokument är just visionärt, och att läsa hela dokumentet kan ge en känsla av att ha ätit för många marshmallows i ett svep. Men det finns också ett slags mod i att ta i från tårna på det här sättet.
Stadsdirektör Arne Selander skriver i förordet att visionen ska vara ”snudd på ouppnåelig och därmed utmanande”. Resonemanget verkar vara ungefär att ska man lyckas förverkliga ens en del av visionen så kommer man hur som helst att bli attackerad av krafter som vill att allt ska förbli som det är. Så varför inte ta ut svängarna ordentligt?
Fast till saken hör ju att Mariehamns stad redan kommit långt på väg jämfört med många andra kommuner. Redan år 2011 införde Mariehamn ett miljöledningssystem enligt ISO 14001, som första kommun i Finland. I höstas fick staden sin certifiering förnyad, vilket man bara får om man fortsätter att bli ännu bättre. Staden har sedan 2002 minskat utsläppen av växthusgaser från sina egna verksamheter med 75 procent, samtidigt som befolkningen ökat. Den genomsnittliga mariehamnarens koldioxidutsläpp är en tredjedel lägre än den genomsnittliga ålänningens. Fördröjningsbassängerna i Strandnäs minskar risken för översvämningar vid skyfall. Två stora våtmarker har byggts som fångar upp näringsämnen och mikroplaster, samtidigt som de främjar den biologiska mångfalden.
Och ”Vision 2040” är inte bara vackra ord. Författarna gör klart att biltrafiken i Mariehamn måste minska. ”Tack vare att biltrafiken i staden är så marginell kan fotgängare och cyklister röra sig tryggt, säkert och obehindrat i hela staden, utan att fordonstrafiken någonsin är ett hinder eller utgör en fara”, heter det i dokumentet. Målet ska uppnås genom bilpooler, subventionerade elcyklar, en utvecklad kollektivtrafik och taxibåtar mellan vissa bostadsområden och centrum.
Tanken med bilfria stadscentra ligger i tiden. Den svenske stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle sa i höstas i en intervju i Supermiljöbloggen att det måste bli enklare att inte äga en bil. ”Bilismen är mycket subventionerad och tar upp för stor del av den gemensamma ytan”, säger han, och fortsätter: ”Om vi tar bort var tredje gatuparkering och ersätter med träd skulle det ge mer syre, mindre föroreningar, bidra till att temperaturen hålls nere och göra staden mer attraktiv för dess invånare”. Däremot tror Alexander Ståhle inte på bilfria zoner av det slag som Mariehamns stad målar upp i Vision 2040, utan mer på begränsningar av hur stor del av gaturummet som får upptas av bilar.
En annan bärande tanke i stadens framtidsvision är att bygga mer på höjden så att fler människor kan bosätta sig i stadskärnan. Nya Åland har på senare tid skrivit om butiker i city som fått stänga på grund av dålig lönsamhet. Mycket hänger nu på att Eriksson Capitals och Ömsens satsningar på bostäder, kontor och butiker bär frukt, så att staden når upp till en kritisk massa av människor som handlar i de närliggande butikerna och äter på kvartersrestaurangerna och caféerna. Men mer finns att göra för att öka antalet boende i stadskärnan – det skulle finnas gott om utrymme för småhus inuti de stora, innantomma stadskvarteren.
Ett annat konkret, siffersatt mål i Vision 2040 gäller den så kallade krontäckningsgraden, som ska vara minst 30 procent. Krontäckningsgraden ingår i det internationella så kallade ”3-30-300”-målet, enligt vilket alla ska kunna se minst 3 träd från sitt hem eller sin skola/arbetsplats, minst 30 procent av varje stadskvarter ska skuggas av träd, och varje stadsbo ska ha högst 300 meter till närmaste offentliga grönområde. Grönområdena ska i sin tur bestå av en högre andel ängsmark och en lägre andel ansade, artfattiga gräsmattor.
Mariehamn kan sammanfattningsvis kosta på sig att sväva ut lite i sin framtidsvision, för varken landskapsregeringen eller någon annan kommun har varit lika framsynt och effektiv. Till exempel väntar vi alltjämt på besked från landskapsregeringen vilket klimatmål som faktiskt gäller, tre och ett halvt år in på mandatperioden.
Kanske nästa landskapsregering gör klokt i att ta sig uppför stadshusbacken för ett studiebesök.
