SÖK
MENY
Bra mat måste bli billigare
När de ekonomiska marginalerna krymper handlar vi billigare typer av matvaror. Det betyder mera socker och mindre grönsaker.
Finlands Dagligvaruhandel presenterade förra veckan siffror för matförsäljningen under fjolårets sista tre månader. Konsumenterna köpte färre och billigare produkter. Även den totala mängden mat som åkte på kassabanden minskade något.
Läsk, saft, socker, godis, bröd och mjölkprodukter köps i nästan lika stor utsträckning som tidigare. De produktgrupper där försäljningen minskade mest var fisk, grönsaker, frukter och bär samt kött.
Redan här har säkert de flesta av er listat ut vad köptrenderna säger om riskerna för den allmänna folkhälsan på sikt.
Finlands Dagligvaruhandel konstaterar att prisuppgången var mest avgörande för livsmedelsförsäljningen – även om det finns andra faktorer. Evolutionärt dras vi till energität mat. Även affärernas utformning bidrar till att de onyttiga produkterna blir svårare att motstå. I början av shoppingrundan kommer grönsakerna – när den som handlar fortfarande är alert – och på slutet när korgen är full och kassan hägrar har tröskeln för att plocka på sig billigt godis sänkts betydligt.
För många kan det också i tuffa tider kännas mer överkomligt att unna sig genom att köpa en godispåse än att lägga en större peng på den där laxbiten eller en ordentlig sallad som komplement till middagen.
Samtidigt är kopplingarna mellan den processade eller sockrade maten och folkhälsosjukdomar alldeles uppenbar. Fler än en miljon finländare har redan nu åtminstone 15 kilo övervikt. Snabbast stiger vikten i ålderskategorin 18-29 år. Ungefär hälften av vuxna finländare har ett midjemått som överskrider gränsvärdet för vad som klassas som hälsosamt. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer – risken för att drabbas av de så kallade folksjukdomarna ökar för personer med övervikt.
De senaste 20 åren har finländarnas riskfaktorer för folksjukdomar faktiskt minskat, enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL. Det röks mindre, andelen som rör sig för lite växer inte och finländarna har generellt sett lägre blodtryck och totalkolesterol. Men vad gäller övervikt ligger finländarna pyrt till, trots informationskampanjer och tydliga råd från myndigheter. Och om utvecklingen dessutom nu riskerar att accelerera på grund av den ekonomiska situationen är det inte långsökt att tro att den generella hälsan också följer trenden.
Det är förstås dåligt för enskilda människor. Men det kan också bli rejält dyrt för samhället i längden eftersom vårdkostnaderna lär fortsätta stiga.
Mat är ett känsligt ämne. För många är det sammankopplat med identitet – det går att säga något om vem man är genom att visa upp sina matvanor. Men det riskerar därmed att bli en klassmarkör – något som särskiljer de som har tid och råd att laga bra mat och de som inte har det.
Läkaren Pertti Mustajoki, som har forskat om övervikt i många år, säger till Svenska Yle att det är systemet det är fel på, inte individerna. För också inom läkarkåren tycks det, enligt Mustajoki, finnas en stor försiktighet när det kommer till kostvanor eftersom mat handlar om mer än själva energin.
Det finns såklart ingen universallösning, däremot en åtgärd som är alldeles uppenbar: det borde bli billigare med bra mat.
Mustajoki menar att politikerna borde stifta lagar som gör det dyrare att köpa energität mat med mycket socker eller salt – samtidigt som priserna på nyttig mat borde sänkas. Ju tidigare förändringen görs desto bättre eftersom effekten är störst hos barn och unga.
Det ska sägas att vissa åtstramningar i lagstiftningen är på gång redan nu. Men här finns alla möjligheter att presentera ett brett batteri av åtgärder för att åtminstone skapa incitament för att få människor att välja nyttigare alternativ.
För tänk om läget var det omvända. Om människor när utrymmet i plånboken krympte kunde unna sig godis eller läsk bara varannan helg, och resten av tiden ”nöja sig” med grönsaker, baljväxter och frukt.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
