SÖK
MENY
Bra med insyn i folks skulder
Från och med denna vecka har kreditgivare insyn i vilka skulder och inkomster du har. Det nya skuldregistret är ett led i Finlands försök att stävja överskuldsättning. Det är ett bra steg på vägen, men fler åtgärder behövs för att hindra personliga katastrofer.
Det finns säkert de som inte tycker om tanken på att ens penninguppgifter finns samlade i ett register där kreditgivare och myndigheter har insyn. Men det är vedertaget i de flesta EU-länder och är ett viktigt verktyg i kampen mot överskuldsättning. Och det är välbehövligt för att skydda människor från att sjunka djupare i lånträsket.
Varför behövs ett sånt här register? Jo, problemet hittills har varit att en person kan ta lån från flera olika kreditgivare, som sinsemellan inte har insyn i sin kunds totala skuldbörda. Det kan i värsta fall handla om en person som redan är överskuldsatt och som försöker åtgärda sina likviditetsproblem med fler lån och på så vis rullar pengahjulet snabbare ur kontroll. Mitt i allt sitter man sen där och har skulder upp över öronen och en ekonomi i kras. Med det nya registret sätts ett större ansvar på banker och kreditgivare att inte låta det hända.
”Det skapar en trygghet i att banker fattar beslut på riktiga grunder och inte försätter kunder i svåra situationer”, säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf i dagens tidning.
Tyvärr är många kunder redan i svåra situationer. Ålänningarnas totala skuldsättning omfattade 2022 hela 1,1 miljarder euro, omfattande bostadsskulder, konsumtionsskulder och studielån.
För tre år sedan gjorde Nya Åland en omfattande artikelserie på temat, som visade hur stor skuldproblematiken i vårt landskap är. I serien framkom att skuldsättningen på Åland ökat i högre takt än på fastlandet och antalet privatpersoner som då var registrerade hos Utsökningsverket uppgick till hela 2 411 stycken.
Inom ramen för serien intervjuade vi Folkhälsans skuldrådgivning, diakonin, rättshjälpsbyrån och Garantistiftelsen – alla poängterade de att första steget är att söka hjälp och att våga prata om sin ekonomiska situation. MEN det behövs även politiska beslut och regleringar för att förebygga och lindra de här problemen – där är skuldregistret ett välkommet inslag.
”Det positiva kreditupplysningsregistret är en av regeringens viktigaste insatser för att förebygga överskuldsättning”, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson när förslaget lades fram 2021.
För två år sedan infördes också ändringar i lagringstiden för betalningsanmärkningar. Nu stryks anmärkningarna en månad efter att skulderna betalats, jämfört med tidigare två år. Det har även dryftats om man ska införa ett tak på hur stora bostadslån folk kan ta, i relation till deras inkomster.
Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin innehöll flera åtgärder som syftade till att förebygga överskuldsättning, och åtminstone två av dessa – registret och förkortad tid för betalningsanmärkningar – har alltså blivit verklighet. Det som regeringen Orpo hittills aviserat är att man vill försöka öka den ekonomiska kunskapen bland finländarna och ge mer rådgivning till skuldsatta. Man planerar också bedöma vilka strukturella förändringar som behövs för att åtgärda skuldsättningsproblemet.
”Vi måste skapa en väg ut ur skuldgropen för människor”, sade riksdagsledamot Pihla Keto-Huovinen (saml) förra året i Svenska Yle.
Upp till bevis nu regeringen Orpo. Med rätt verktyg kan man styra bort människor från katastrofens rand.
