DELA
Foto: Stefan Öhberg
Trobergshemmet, som i sommar även dragits med tilltagande kritik mot det nya treskiftsarbetet, förlorar tilliten från både boende, personal och allmänhet om de inte kan komma med tydliga svar gällande både temperaturer och rutiner.

Brist på termometer är ingen ursäkt

    Det är 2018. Men ändå kan ingen säga hur varmt det är på Trobergshemmet under den pågående extrema värmeböljan – trots oron. Det verkar både orimligt och konstigt.
    Utomhusluften på 27 grader kändes sval när en anhörig stegade ut ur Trobergshemmet i värmeböljan. Det tyder på höga grader inomhus. Den anhöriga ringde för att fråga hur varmt det faktiskt var, men fick inget svar.

    Inte heller Nya Ålands reporter fick några siffror när hon kontaktade både vikarierande föreståndare samt fastighetsavdelningen på Mariehamns stad. ”Jag har ingen tillgång att exakt se det”, sade Trobergshemmets representant i en telefonintervju.

    Det är tyvärr ett oacceptabelt svar. År 2018 torde det vara möjligt att på något sätt få grepp om inomhustemperaturer. Speciellt när det är värmebölja. Och speciellt när det rör sig om en särskilt känslig befolkningsgrupp.

    Alla har det svårt när kvicksilvret klättrar över 30-gradersstrecket och det har fysiologiska konsekvenser även för unga och friska. Men särskilt jobbigt blir det för äldre och kroniskt sjuka.

    Förmågan att reglera temperaturen och känna törst försämras med åldern. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska när man svettas mycket så finns risk för blodpropp.

    För personer som redan har problem med hjärtat ökar också risken för hjärtsvikt i värmen. Om man har kroniska sjukdomar som demens, fysisk funktionsnedsättning, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, astma och KOL bör man vara extra försiktig i värmen.

    Vårdguidens första råd i samband med en värmebölja är ”var uppmärksam på temperaturen”. I en lokal där både äldre och kroniskt sjuka vistas borde temperaturen följas upp regelbundet för att kunna anpassa vårdbehovet, rutiner och åtgärder därefter.

    Enligt uppgift ska värmeproblemen främst vara i de nybyggda delarna av Trobergshemmet. De som färdigställdes för knappt sju år sedan. Lokalerna, som utrustats med både taklyft, fönster under knähöjd samt trådlösa patientalarm fick då höga betyg. ”Det finns inget att kritisera”, konstaterade boende när Nya Åland kom på besök 2011.

    Rummen med fönster i knähöjd hade även fått ett förbättrat ventilationssystem. Men det verkar inte vara anpassat för värmeböljor, eller så är något i tekniken fel.

    Fastighetsavdelningen på Mariehamns stad, som för tillfället verkar ha väldigt dålig bemanning, har kallat in utomstående experter som ska se till problemet med temperaturregleringen. Detta ska göras ”så snabbt som möjligt”, men flera veckor in i en stekande värmebölja är kanske inte snart nog.

    Nybyggnationen av Trobergshemmet kostade totalt 11,6 miljoner och påbörjades 2009. När den projekterades fanns det kanske inte många klimatmodeller som kunde varna för sannolikheten av ökande extremväder. Men i samband med att temperaturen stigit och sommarvädret blivit allt mer outhärdligt borde åtgärder ha vidtagits.

    En granskning av lokalerna där samhällets mest sårbara befinner sig, skulle ha varit på sin plats. Och i framtiden bör planeringen av nybyggen även ta avvikande väder, såsom hagel, ösregn och gassande sol, i beaktande.

    Trobergshemmet, som i sommar även dragits med tilltagande kritik mot det nya treskiftsarbetet, förlorar tilliten från både boende, personal och allmänhet om de inte kan komma med tydliga svar gällande både temperaturer och rutiner.

    Och så svårt kan det inte vara att köpa en termometer och ställa den i ett av rummen för att få en uppfattning om temperaturen. Det håller helt enkelt inte som ursäkt.