DELA
Foto: Ivar Jansson
Grönområden hjälper både att bekämpa klimatkrisen och ge svalka under de värmeböljor den orsakar. Det är fog nu att tänka över allt från byggnader till kvarter och stadsplanering för att ge så mycket koldioxidabsorberande värmeskydd som möjligt.

Förbered er för hettan

Soltörstiga finländare väljer att resa till brinnande semesterdestinationer samtidigt som lokalbor och turister evakueras från desamma. Kanske vi i stället borde förbereda oss själva på kommande, oundvikliga extremhettor – och njuta av svalkan så länge den varar.

Nog är ju världen, och vi i den, lite galna. Vad annat kan man säga om det faktum att folk reser ner till eldhärjade Grekland samtidigt som landet gör sin största evakuering undan skogsbränder någonsin.

30 000 människor har evakuerats undan lågorna. 84 massiva bränder härjar runtom i landet, majoriteten av dem startade i söndags som var den varmaste dagen på sommaren hittills, uppemot 46 grader på sina håll. EU har skickat nödhjälp i form av brandmän och flygplan för att att stävja bränderna. Grekland är en populär turistdestination så många av de evakuerade är turister, som rapporteras fly i bara baddräkter, i fullpackade bussar, sovandes på stengolv i hotellobbyn i väntan på returresa. Researrangörer kämpar med att få hem folk och flyger ner med tomma flygplan för att hämta så många som möjligt.

Men samtidigt, SAMTIDIGT, kära läsare, så står det finländare på Helsingfors-Vanda flygplats på väg NER till infernot. En man som Svenska Yle intervjuar på plats ska till den lyxiga badresorten Ixia. Han är enligt Yle ”lite orolig, men försöker hålla humöret uppe”.

”Det blir säkert en bra semester ändå”, säger han.

Ska man skratta eller gråta? Ibland känns det som att mänskligheten förtjänar att marschera rakt mot sin egen undergång, om det är så här man resonerar.

Jo, visst är det viktigt att stötta turismen i länder som är beroende av den. Men vid härjande eldsvådor bör man nog kanske dra gränsen. Turister belastar också områden som redan har fullt sjå med att evakuera sina egna invånare. För att inte tala om att dessa turister i stekande hetta gärna kör på full luftkonditionering i hotellrummen och använder dyrbara resurser för sin egen bekvämlighet.

Snarare än att åka till eldhaven borde vi stå på vårt hittills svala land och se på med fruktan och bävan. Och göra allt vi kan för att dels hjälpa till på distans, men också förstås dra alla våra klimatstrån till stacken.

Det har konstaterats om och om igen men för de faktaresistenta i bakre raden tar vi det en gång till – så här ser början på klimatkrisen ut. Sommarens värmerekord runtom i världen har förstärkts av väderfenomenet El Niño, men det är mer av sånt här väder vi har framför oss på grund av all koldioxid vi släppt ut.

”Det här är den nya klimatverkligheten. Att vilket väder det än kommer, så kommer det mera av det än normalt. Galet är det nya normala kan man säga”, skriver Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund.

Han uppmanar alla att njuta av den finländska svala sommaren så länge det varar.

Medan vi njuter så måste vi dock förbereda oss. I Helsingfors tittar man just nu på hur man ska skapa fler grönområden för svalka. Bland annat experimenterar man med grönskande väggar och gör om parkeringsplatser till gröna oaser. Förutom att ge skugga så avdunstar växter även vatten som kyler omgivningen.

Växter och träd är också bra för kolinlagring, för vi måste fortsättningsvis förstås göra allt vi kan för att både släppa ut mindre koldioxid och fånga upp det som redan finns i atmosfären. Via exempelvis träd så binds kol via fotosyntesen och lagras under lång tid, i allt från ett decennium till tusentals år. Mariehamns stad har i sitt senaste hållbarhetsbokslut förtjänstfullt omnämnt vikten av att inkludera det i stadsplaneringen.

I Mariehamn finns idag 2 658 gatuträd i stadsmiljön. Dessa lagrar årligen cirka 66 ton koldioxid. Stadens skogar, som omfattar cirka 422 hektar, lagrar årligen cirka 1 688 ton koldioxid. Stadens gräsytor, som binder kol i marken i sina rotsystem, lagrar årligen cirka 15,5 ton koldioxid. Stadens grönytor lagrar årligen totalt 1759,5 ton koldioxid, samtidigt som de svalkar och erbjuder gröna oaser. Det är en win-win.

Vi borde alla, individer, lokalpolitiker, arkitekter och områdesplanerare, tänka på hur vi kan bygga och utveckla byar, kvarter, hus och gårdar till att bli så grön-smarta och självkylande som möjligt inför värmeböljor som väntar. Rätt som det är kan det bli vi som slås av 40-gradig värme.

”Det är hemskt. Det känns som om man inte kan andas, fastän man är ute i den friska luften.”

Det säger 19-åriga Emanuela Italia, som bor i Floridia på Siciliens östkust, till Dagens Nyheter. Det är ett litet samhälle, ungefär lika stort som Åland, som är en av de varmaste platserna i Europa. Här är rekordet 48,8 grader.

Så, istället för att åka ner till eldhärjade turistresorter – fundera på om du kan anlägga en grön vägg på ditt hus eller plantera ett träd. Och njut sedan av den finländska svala sommaren, så länge den ännu är här.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp