DELA
Foto: Niclas Nordlund
Klimatet har inte varit en het fråga i den åländska politiska debatten detta år. Detta samtidigt som konsekvenserna av globala uppvärmningen blir allt mer påtagliga i världen och i Europa.

Dags att sätta klimat tillbaka på politikagendan

De första sommarsolstrålarna förra veckan värmde skönt och efterlängtat. Men samtidigt visar en ny rapport att Europa i dag är den snabbast värmande kontinenten på grund av klimatförändringen. I den åländska politiska debatten är det märkligt tyst om den pågående klimatkrisen.

De tre senaste åren i Europa har varit de varmaste någonsin uppmätta. 11 av 12 månader förra året var varmare än vanligt och antalet dagar med extremvärme fler än någonsin. Färre kalla, snöiga dagar och alarmerande mängd smältande glaciärer. Så lyder en skrämmande rapport av EU:s klimatprogram Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen WMO som publicerades nyligen.

För att göra det tydligt: extremvärme innebär dagar där temperaturen upplevs vara över 46 grader. Det är såna nivåer vi talar om. Efter en kall finsk vinter hägrar sommarvärmen, men det är inte sådan här värme vi vill ha eller ens kan hantera. Vi är på väg mot skrämmande tider.

Vad görs då på Åland? Just nu är det faktiskt lite svårt att veta. Det har varit förvånansvärt tyst på klimatfronten i den åländska politiska debatten. Hållbarhetsutmaningarna har överskuggats av vårdinformationssystem, förlorade färjemiljoner och politiska vildar. Även utanför Åland har klimatdebatten överskuggats av säkerhetsfrågor, av förklarliga skäl, men vi får inte tappa fokus från ett av de största globala hoten.

Den nya regeringen tillsatte en ny klimatkommission i början av året, men utöver det är informationen knapphändig. I regeringsprogrammet hittar man ett ambitiöst kapitel om klimatåtgärder och planer, men det behövs mer än fina ord och goda intentioner. Det behövs snabba och konkreta beslut, extra tydlighet i klimatpolitiken samt återkommande information om ambitionerna ska tas på allvar.

Den efterlängtade åländska klimatrapporten som släpptes förra året visade tydligt på utmaningarna med att leva upp till de målnivåer Åland satt för sitt klimatarbete. Rapportförfattarna gav konkreta förslag på färdplaner framåt, men konstaterade samtidigt att även om alla rekommendationer förverkligades så når vi inte koldioxidneutralitet ens 2050, alltså långt från den åländska politiska visionen om 2035.

Förra året fick också dåvarande regering en känga av social- och miljöutskottet som efterlyste mer tydlighet och aktion i klimatpolitiken.

I ljuset av detta är det av stor vikt att nuvarande regering visar framfötterna och sätter klimatet tillbaka på den politiska agendan.

”De partier som bildar nästa landskapsregering har ett stort ansvar att driva frågorna framåt”, sade partiledaren Katrin Sjögren (Lib) i Nya Ålands partienkät inför valet i höstas. Nu är hon lantråd och det är dags att sätta i en högre växel.

I rapporten från förra året ges matnyttiga rekommendationer till beslutsfattarna, bland annat:

”Håll regelbundna informationskampanjer med varierande klimatfokus över tid.” Och: ”Påbörja planering av konkreta åtgärder, samt kontinuerligt informera det åländska samhället om framsteg.”

Miljö och klimat är stora politiska frågor som många ålänningar är intresserade av. Och det är hela Åland som går en varmare och mer väderosäker framtid till mötes. Dags att också den politiska debatten hettar till.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp