SÖK
MENY
Dags att trygga Pafpengar i riktiga fonder
Landskapsregeringens planer på att skapa en Paf-fond för att trygga tredje sektorns finansiering även i framtiden är en bra idé.Ännu bättre skulle det vara om pengarna förvaltades på samma sätt som de finlandssvenska fonderna.
I landskapets budget för 2023 aviseras att tio miljoner euro tas ur Pafs kassa med målsättningen att upprätta en fond som ska trygga tredje sektorn på lång sikt. Det är ett bra och välkommet initiativ.
Förhoppningsvis blir det också som regeringen tänker sig. Pafs betydelse för den tredje sektorn är enorm. Varje år betalas ungefär 15 miljoner euro från det åländska spelbolaget för att finansiera allt från kultur och idrott till satsningar på hållbarhet och it-satsningar. Paf har genom åren visat sig vara en oerhört effektiv kassako för det åländska samhället – men det finns inga garantier för att framtiden är lika ljus. Som bekant har det blivit svårare för Paf att synas på den finländska marknaden, dessutom är konkurrensen västerut benhård. Ingenting tyder på att läget skulle vara akut för Paf på något sätt. Men vem vet hur världen ser ut om tio år? Om Paf mot förmodan inte är lika starkt då som nu, varifrån ska pengarna tas?
Det ska sägas att inga beslut ännu är fattade gällande formen för det projektet vars mål är att trygga den tredje sektorn på lång sikt. Det finns flera sätt att ordna det rent tekniskt. Landskapsregeringens tanke för hur pengarna ska användas är i regelrätt mening inte en fond. De ska istället hanteras genom en reservation på tio miljoner euro – alltså en sorts försäkran att tredje sektorn har pengarna ”innestående” hos landskapet. Lagen är skriven så att man inte kan ta pengar ur Pafs kassa hur som helst, därför måste pengar reserveras. Men en reservation är inte bindande. Målsättningen är att pengarna inte ska ingå i landskapets likviditet (alltså kassan), men det finns en uppenbar systemrisk i att den här eller nästa regering kan strunta i reservationen och använda pengarna till annat.
Den förra landskapsregeringen fattade i slutet av förra mandatperioden beslut om att reservera 50 miljoner euro ur Pafs kassa som skulle gynna hållbar tillväxt – till exempel satsningar på förnybar energi. Men satsningarna förverkligades inte under nuvarande regering.
Vad landskapsregeringen istället borde göra, för att verkligen öronmärka pengarna för tredje sektorn, är att upprätta en riktig fond. Då kunde åtminstone avkastningen på de investerade pengarna säkras för tredje sektorn. Alltså ett liknande upplägg som finns i Svenskfinland med de fonder som finansierar diverse kultur- och forskningssatsningar. En sådan fond kräver administration vilket förstås kostar pengar. Den skulle troligtvis också kräva lagändringar, och trots att trycket på landskapets lagstiftningsapparat är stort så borde det vara värt att satsa på. En tryggad framtid för Pafs allmännytta är ändå det långsiktiga målet.
Det bästa hade självklart varit om landskapet redan för tio år sedan hade förverkligat idén med en extern fond för tredje sektorn, och sakta men säkert fyllt på den med överskott från Paf under gynnsamma år. Det hade redan nu resulterat i en stor summa pengar som dessutom hade växt genom avkastning – precis som det finlandssvenska kapitalet. Men det är inte för sent att börja.
Att nå upp till samma summor som Svenskfinland är förstås orealistiskt, Svenska litteratursällskapet, som förvaltar kulturfondens kapital, styr över en förmögenhet på 2,2 miljarder euro. Men även en betydligt mindre summa kunde på sikt erbjuda en långsiktighet för den åländska tredje sektorn. Det hade lett till en betydligt större trygghet i själva systemet – och möjliggjort ett liv efter Paf.
Att inte börja investera delar av Pafs överskott nu vore dumt. De tio miljonerna som landskapet menar ska gå till det här ändamålet skulle bli ett bra startkapital.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
