SÖK
MENY
Dags för ett digitalt metoo
Din jävla hora! Jag ser exakt var du är just nu! Vänta bara!!! Hot, nedsättande öknamn, massmess och följföljelse. Det är numera så vanligt i den digitala vardagen att vi glömt att det till och med kan vara brottsligt.
En ny finländsk undersökning visar att digitalt våld som kvinnor utsätts för, även i mer allvarliga fall, ofta inte identifieras som en brottslig handling. Det digitala våldet har blivit normaliserat, en del av vardagen, såväl i nära relationer som i sociala medier och den offentliga debatten.
Så kan vi inte ha det, slår Justitieministeriet fast i samband med att den nya undersökningen presenteras. Och det känns självklart att hålla med.
Men vad är då digitalt våld? Brottsofferjouren definierar termen brett med alla fenomen där någon trakasseras, kontrolleras, övervakas eller förföljs med hjälp av teknik som till exempel smarttelefoner eller sociala medier.
Och vi ålänningar är helt klart en del av digitala våldsstatistiken. Den åländska polisen bekräftar för Nyan att det är ett vanligt förekommande fenomen även här. Många anmälningar kommer in, samtidigt som vi kan utgå ifrån att mörkertalet är enormt.
”Digitalt våld” finns inte som sådant i strafflagen, åtminstone inte ännu. Det kräver en målsägande och hamnar ofta under rubriceringar som ärekränkning, olaga hot eller brott mot kommunikationsfrid. Det bygger alltså på den utsatta personens subjektiva uppfattning om när något gått över gränsen och att denna sedan gör en polisanmälan.
När blir det som någon vill kalla en jargong till ett övergrepp? Kanske saknar både den som utövar och den som utsätts insikt? Vem har modet att säga ifrån?
Men vi får inte låta oss bli avtrubbade, det gäller alla som rör sig i den digitala världen och även myndigheter och rättsväsendet som sedan får fallen på sina bord.
”Den börda om att vittna, den skuldbeläggning och den skam som våldsoffer utsätts för samt attityder som nedvärderar hur sårande och allvarligt våldet är fördröjer sökandet av och tillgången till hjälp”, skriver Justitieministeriet.
Forskare har såklart försökt hitta mönster i nätets hat och hot, eftersom det sedan länge ses som ett allvarligt samhällsproblem, och landar i att det är övervägande män som sprider hat och hot. Både kvinnor och män finns bland de utsatta, men det syns en tydlig skillnad i på vilket sätt.
”Män utsätts i högre grad till följd av deras attityder, åsikter eller argument, medan kvinnor oftare utsätts för sexistiska och betydligt grövre påhopp”, konstaterar Oscar Björkenfeldt som forskar i ämnet vid Lunds Universitets Rättssociologiska institution, på universitetets hemsida.
Ett konstaterade som enligt dem med god insyn står sig även på Åland.
Tankarna söker sig genast till metoo, till störtfloderna av röster och vittnesmål som sköljde över hela samhället och gav en insikt om hur fel vi hade hamnat, om hur gränser suddats ut och efterhand förskjutits alldeles för lång.
Det gav ett brutalt uppvaknande, sorg och många starka känslor men samtidigt en gemensam, otroligt rörelse för att våga säga ifrån.
Är det läge för en digital version av metoo?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
